Boknördstestet

Väldigt svårt att uppskatta hur många böcker jag läser per år numera. Jag svarade i detta test “runt 50 stycken”, eftersom jag vet att jag sitter oftare framför datorn och läser något än stänger av och tar upp en tryckt text och ägnar tid åt den, men förmodligen sammanlagt hinner titta i en bok i veckan åtminstone. Det ligger böcker överallt i huset, och jag bläddrar eller läser ofta i flera på en gång. Jag är ju en van bokläsare, och köper och lånar en hel del böcker fortfarande, trots att det finns internet om man vill bli underhållen eller bilda sig. På högstadiet på 70-talet läste jag omkring 200 eller 300 böcker om året, har jag för mig, men det var det enda man hade att göra på rasterna i skolan de åren, och det blev ibland två böcker om dagen, med det jag hann läsa hemma också.

Länkat: hittade detta test på Barnens Bokklubb via Jessikas blogg.

Utmaning – 12 stycken personliga musikval

Hos The Real Mymlan hittade jag en utmaning: “visa mig din musiksmak och jag skall säga dig vem du är”…. Regler: räkna upp 12 musikstycken och ange gärna en länk till en spellista med dem på Spotify eller liknande musiktjänst. Det skall vara musik som angår dig personligen, inte din topplista med vad du anser vara den bästa musik som har gjorts. Tänk inte för länge, notera det som först dyker upp ur minnet och känns rätt!

Så här blev det 12 ganska spontant uppletade stycken som stämmer med mig och vad jag har lyssnat på de senaste (snart) 50 åren:

1. Glenn Goulds tolkning av Bachs “Goldbergvariationer” (versionen från 1981, lyssna helst till alla variationerna också…)
2. en fräsch tolkning av arian “Zerfliesse” ur Bachs “Johannespassion” (himmelskt)
3. Thelonious Monks “Ruby, my dear”
4. Bill Evans och Monica Zetterlund i “Monicas vals” (Waltz for Debbie)
5. “I let the music speak”, Anne Sofie von Otter sjunger ABBA-låtar (timingen är inte den bästa i alla låtarna, men arrangemangen är intressanta och hon sjunger snyggt)
6. Steely Dan “Any major dude will tell you” (eller nåt annat från “Pretzel Logic”, eller “Can’t Buy a Thrill”, eller nåt annat)
7. Elton John “I need you to turn to” (fint “klassiskt” arrangemang, återhållsam sång, jag gillar de tidiga Elton John-albumen)
8. Purcell “Music for a while” med sopranen Sumi Jo (ett stycke jag själv har studerat en gång, men jag är inte sopran)
9. Mozart “Exsultate, jubilate” med sopranen Kathleen Battle (borde hellre vara Maria Stader, men fanns inte här)
10. Fabio Biondi med orkester spelar Vivaldis “Vintern” (hela deras version av “Årstiderna” är jämfört med en välspelad, tam och “trevlig” standardtolkning så annorlunda att man ramlar omkull av förvåning och skrattar högt av förtjusning)
11. Anne Sofie von Otter sjunger sånger av svenska tonsättare
12. Bachs kantat nr 32 i en fin gammal 1960-talsversion, där en pojke sjunger sopranstämman

Länk till Spotify för att lyssna igenom vad jag valde för musik på denna spellista.

Challenge: list 12 tunes or pieces of music (recorded) that say something about you, and what you like — but do not try to make it a top list of the “best” music you know! Put a link to a Spotify playlist if you have an account, or a link to another music service where your choices can be found.

Christmas greeting 2008

God Jul!

Julen 2006 skrev jag en julhälsning som särskilt vände sig till mina internetvänner. Den publicerades i ett blogginlägg.

Texten har också skickats in som ett bidrag till en aktion för att ge svenska riksdagsledamöter en julklapp i form av gratis kultur på en dvd, framställd av frivilliga som varit och är engagerade mot förslag att införa integritetskränkande övervakning av internetanvändare för att skydda upphovsmäns ekonomiska rättigheter.

My christmas greeting from 2006 can be viewed in this old blog post, and has also been submitted recently for inclusion in a dvd with “free culture” that will be sent to all members of the Riksdag (parliament) in Sweden by activists in the “Stoppa IPRED” group.

datalagring

Förra söndagen hade Svenska Dagbladet en rolig ruta av Berglins som kommenterade att det inte bara är staten, telefonbolagen och internetleverantörerna som vet allt om våra åsikter, vanor och personligheter, utan att företagen vi är kunder hos börjar ha besvärande stora register över köpvanor och personliga uppgifter. Idag läste jag en blogg från Daniel Rhodin i Folkpartiet i Eslöv som diskuterar alla varianter av integritetskränkande register och lagen om datalagring och då äntligen även nämner problemet med de “frivilliga” men rätt okända kunddatabaserna. Som Mary Moderatkaramell påpekar är övervakningshysterin (och att folk inte protesterar mera mot den) kanske ett uttryck för en kollektiv rädsla, som media (och politiker, antar jag?) bör ta ansvar för att lindra genom att balansera eländesrapportering med reportage och notiser som inte är så hårt vinklade på katastrofer, hotbilder och maktlöshet.

Det mekaniska musikverket (dikt)

Hittade just en dikt som jag skrev i samband med en tentamen 1998 i en del av 20p-kursen “Musik och modernitet” på Göteborgs universitet. (Det andra blocket med referenser är tillagt idag, och länkarna där går till bloggar och annat som jag har läst ganska nyligen.)

—-
Det Mekaniska Musikverket: en lång väg från schweiziska speldosor

Du har musiken i din hand –
hantverket är industriellt komplicerat och musikaliskt
musiken är akusmatisk – den kommer från en osynlig källa
källan är de musiker och tekniker som samarbetade vid inspelningen
inspelningen är en dokumentation av ett musikverk
verket är ett framförande av musik vid ett tillfälle
tillfället kan vara sammansatt av en månads studioarbete
studion kan ligga var som helst i världen
den akustiska omgivningen till musiken kan vara immateriell
artisterna har lämnat fältet fritt – efter reglering av ersättningen
inspelningen gjordes förmodligen för att kunna säljas
det tolkande instrumentet är uppspelningsapparaturen
musiken låter garanterat likadant varje gång den spelas
du som äger fonogrammet är den enda som bestämmer över
musiken just nu.

(Maria Ljungdahl 1998)

—–
Referenser:

Asplind, B/ Nilsson, P-A (1995) Midi och digitalljud (kompendium, GMH)
Asplind, B/ Nilsson, P-A (1996) Ljudlära (kompendium, GMH)
Chanan, M (1994) Musica Practica (Verso, London)
Chanan, M (1995) Repeated takes (Verso, London)
Frith, S/ Goodwin, A (eds) (1990) On Record (Routledge, London)

Haines, R (2002) Digitalt ljud (Pagina, Sundbyberg)
Cox, C/ Warner, D (2004) Audio Culture. Readings in modern music (Continuum, New York/London)
Blaukopf, Kurt (1992) Musical Life in a Changing Society (Amadeus Press, Portland, Oregon)
Ford, P (2008) blog post 1
Ford, P (2008) blog post 2
Gann, K (2008) Acousmatics versus soundscaper
Reidy, B (2008) blog post about Glenn Gould
Reidy, B (2008) blog post about electronic music
Wolf, D (2008) blog post about copyright and musicians
Rutherford-Johnson, T (2008) Musicology and copyright
Mind the Gap (2008) blog post
On an Overgrown Path (2008) Copyright or Copywrong?
Bellman, J (2008) blog post about musical plagiarism and copyright infringement
Swartz, O (2008) Att konkurerra mot gratis
Bjärnemalm, M (2008) blogg om IPRED, copyright och EU
Alexandersson, H (2008) blogg om IPRED
Masnick, M Why a Music Tax is a Bad Idea

svensk författarpolitik på stenåldern

För länge, länge sedan, när jag var barn och lärde mig läsa och förstå världen genom att ivrigt studera allt intressant som stod i den getingprydda kvällstidningen, ville svenska författare ha mera betalt från allmänheten som lånade deras böcker gratis på biblioteken. (Ja, alltså, allmänheten betalade ju författarnas lilla biblioteksersättning över skatten, så det var ju inte helt gratis att ha tillgång till biblioteksböcker, då som nu.) Då, om jag minns rätt, så bestämde författarna att deras böcker skulle vara “otillgängliga” för detta otillräckligt uppskattade och dåligt ersatta utnyttjande en tid, tills motparten i den konflikten gick med på att höja med några ören per utlånad bok.

Biblioteken tömdes på svenska böcker. Författarna själva lånade hem metervis med sina egna verk. Detta rapporterades i kvällstidningen i en artikel som illustrerades med en bild på en nästan tom hylla. Den enda bok som stod kvar var Olof Palmes “Politik är att vilja” (1968). Jag antar att bilden var fabricerad. Varför skulle just den boken stå kvar på en tom hylla i sin ämnesavdelning, om det bara var svenska böcker av fackligt (eller nåt) organiserade författare som hade burits iväg? Det borde väl ha funnits utländska politikers memoarer kvar på hyllan? Eller var det en internationell kampanj? Minns inte; vet inte.

Den historien lärde mig i alla fall någonting om vad politiker på den tiden förväntades göra eller avstå från att göra. En politiker som också råkar vara författare har inte moraliskt och politiskt sett råd att visa sig girig och vilja ha några öre mer i ersättning. Fast det kan ju ha varit så att Palme inte var ansluten till författarnas ekonomiska upphovsrättsorganisation? Eller att det bara var Författarförbundets medlemmar som stred mot biblioteken?

Eller hur skall man tolka det? Som att solidariteten från upphovsmännens sida i alla fall inte var så stor att den som tömde den aktuella bibliotekshyllan för sina kamraters räkning ville ha med en politikers mästerverk i högen man bar hem under “strejken”?

ps. lustigt hur Google Reader översätter ibland! Jag kollar mina egna inlägg, hur de blir på engelska, och denna post fick rubriken “American writer policy in the Stone Age” – inte SVENSK (=SWEDISH) som det skulle vara (the header should be: Swedish author policy). Märkligt. Strange, indeed…

Uppdatering: det här inlägget skrevs medan jag satt och funderade på detta.

(pingat för att synas på intressant.se)

resten av världen

Efter att en bloggkollega i Montreal kommenterade att jag hade länkat till en artikel som handlade om läkemedelslagstiftning i Kanada, kom jag på att det måste finnas pågående intressanta diskussioner även om upphovsrätt och kopieringsförbudslagar i den nordligaste delen av kontinenten på andra sidan Atlanten.

Genom att titta på en kanadensisk musikerbekants Facebookaktiviteter snubblade jag över en Facebookgrupp, “Fair Copyright for Canada”, som har över 90,000 medlemmar, att jämför med den svenska Stoppa Ipred-gruppen som nu har hoppat upp till över 60,000 (i ett mycket mindre land). Det handlar i Kanada om ett lagförslag som om jag förstått det rätt bland mycket annat skall göra det förbjudet att kringgå kopieringsskydd även när man gör säkerhetskopior av produkter man köpt för eget bruk. Verktygen för att hantera sådana problem kan komma att förbjudas, vilket gör att undantagen för handikappade som behöver tekniken inte kommer att fungera så enkelt. Det tycks dock ha varit en livlig debatt i Kanada under året som gått, och engagerade medborgare har kunnat få gehör hos politiker för att lagförslaget är för omfattande och kan leda till orimliga konsekvenser både för enskilda, kreatörer och utbildningsväsendet.

Idag när jag började prenumerera på den toppnoterade svenska bloggen Opassande ser jag att Emma där har skrivit ett bra inlägg om läget för upphovsrättslagarna i Kanada. Hon länkar till Michael Geist och en video.

Övriga fynd: Enligt Min Humla har postat an english version of a satirical post by blogger Josh om att förbjuda konsumtion av country & western-musik, som tidigare handlade om dansbandsmusik.

Dagen är inne. Regeringen ser ut att ha bestämt sig i sista minuten för en ganska osminkad anslutning till europeisk standard för piratjakt. Tråkigt, eftersom mycket tyder på att det systemet inte fungerar särskilt bra i de länder i Nordamerika och Europa som redan har prövat det i ett antal år. Sverige hade en chans att tänka om och börja driva en modernare linje, mer anpassad till teknikutvecklingen och den verklighet som medborgarna lever i. Nu kan vi bara hoppas på att det fortfarande finns politiker som driver frågor om integritet och privatliv.

Läs på först

(skrev ett väldigt seriöst inlägg om att ta reda på fakta innan man har åsikter om hur upphovsrättsorganisationerna i musikbranschen fungerar. Den mobila uppkopplingen la av innan jag hann spara inlägget.)

Trettitalshistoria

Nu har det kommit in en intressant artikel i Expressen som Rasmus Fleischer (Piratbyrån, bloggen Copyriot, m m) sedan ett tag har berättat i sin och andras bloggar att den var på gång. Det handlar om den historiska ideologiska skillnaden mellan tonsättarnas STIM och skivbolagens IFPI. Det nämns i artikeln att Kurt Atterberg (STIM) var kritisk till industrins “glupskhet”.

Jag har inte hittat just det citatet, eller någonting alls om synpunkter på eller kontakter med IFPI, men i den biografi över Atterberg som jag har läst, skriven av Stig Jacobsson (Norma 1985, ISBN 91 85846 430), kan man också läsa att den gamle STIM-ordföranden på ålderns höst undrade i sina memoaranteckningar om den starka ekonomiska upphovsrätt han hade kämpat för sedan 1920-talet verkligen behövdes. Femtio års skydd tycktes vara onödigt mycket när den mesta nya musiken var dagsländor. (Jag har inte läst Atterbergs publicerade minnesskrifterna om STIM:s historia – där kan finnas mera att hämta).

Länkat: Copyriot, Expressen, intressant