lördag, januari 23, 2010

Block Picture with Bag Lady

Svenska Dagbladets gruppfoto (fotograf: Yvonne Åsell) på partiledarna efter debatten häromdagen finns att titta på som jpg på denna webadress för dem som vill se det utan distraktion från tidningsmaterial och andras kommentarer.

Några ytliga och opolitiska reflektioner över bildens innehåll:

Man har sagt att den ljusröda väskan vid den sittande damens fötter är ett förargligt tecken på maktens arrogans. Sådana attityder som numera inte bara återfinns inom hovet, överklassfamiljerna och regeringspartierna, utan som i förverkligade drömmar om lyx och konsumtionslycka nu också demonstreras av det enkla folkets representant i riksdagen, nämligen oppositionspartiets ledare.

Denna omdiskuterade tolkning av väskans betydelse som kvinnlig lyxkonsumtionssymbol är inte vad jag i första hand tänker skriva om, utan det som slog mig när jag såg fotot i tidningen - och liknande bilder inför andra valkampanjer - var att jag undrade hur medvetna partiledarna och deras rådgivare är om symboliken i de färger man valt att klä sig i. Mycket medvetna, antar jag.

Det här är t ex andra gången som jag ser Alliansen bära Piratpartiets lilatonade färger hellre än att välja blått, grönt, gult eller rött när de skall visa upp sig på ett officiellt foto inför en valrörelse.

Att de röd-gröna partierna har med en röd färgklick någonstans i närheten av Mona Sahlin är inte ovanligt alls, och att då komma med den stora rosa väskan nu och parkera den i blickfånget är nästan en övertydlig symbol för att man har föresatt sig att ta makten efter valet.

Det förvånar mig dock att det helt tycks saknas grönt i kompositionen. Det enda gröna jag kan se i bilden är en krukväxt eller något liknande som man ser utanför rummet, över axeln på Fredrik Reinfeldt. (Uppdatering: på bildserien i en annan SvD-artikel från fotosessionen ser man att den obestämt ljusa slipsen på Jan Björklund i själva verket är grön!) Och det enda klart mellan- eller ljusblåa inslaget - förutom fönsterrutan i korridoren till höger - är färgen på Lars Ohlys skjorta.

Det enda gula inslaget i bilden kommer från guldramen och färgen på den stora målningen på väggen bakom, samt plattan och de små mässingsdetaljerna på damens väska.

Antingen bilden är regisserad eller spontant tillkommen, antingen tidningen hade diskuterat planerna på ett gruppfoto med partiernas PR-ansvariga innan eller det är en slump att de alla var klädda och utrustade så att de skulle matcha inredningen i rummet och varandra, så har fotografen fångat tillfället då dessa personer i alla fall befinner sig där, och ser ut som de gör.

Bildkompositionen och innehållet går att analysera som om det finns en avsikt att kommunicera något genom placeringar i rummet, minspel, kläder, färger, bakgrund, ljussättning och - ja - en väldigt röd väska.

Självklart sitter regeringspartierna till höger i bilden. Dvs från deras synvinkel är det till vänster framför fotografen. Men det skall bli en bild som lätt skall kunna avkodas av tidningens läsare och landets väljare. Högerpartierna måste ge sken av att sitta till höger. Och tvärtom - oppositionen tog plats till höger, för att kunna synas vara vänsterpartier. Enkelt!

Båda lagen har fyra medlemmar. Det är ingen tät komposition, utan mellanrummet mellan vänster och höger grupp är tydligt. Den korta korallröda soffan har möjligen plats för ett barn eller en hund på platsen i mitten, eller så kunde damen till vänster ha ställt sin stora rosaröda förargliga väska där. Men det hade nog inte fotografen tillåtit.

Alltså står väskan på golvet, och drar blickarna till sig. Våra blickar. Personerna i partigrupperna stirrar på kameran. De ser ingen väska. Men de är säkert medvetna om betydelsen av att lämna en lucka i mitten - centralt i bilden, visar det sig.

Nu kommer jag att beskriva bilden som om jag inte hade en aning om vilka personer den föreställde. Ingenting av det jag uttrycker om den kommer därför att säga någonting om hur jag ser på verklighetens partiledare och deras egenskaper (något jag inte heller känner till så mycket om att jag skulle kunna ens försöka göra mig rolig över det).

Här har vi en bild jag hittade. Vad ser jag? Vad säger bilden mig - om jag tror att det är andra sorters människor och en helt annan situation än den som tidningen rapporterade om?

Den högra gruppen av personer har två kostymklädda, beslipsade herrar med blanka svarta skor i främsta ledet.

En sitter i den centralt placerade korallröda korta soffan. Han har en dämpat vinröd slips till sin ljusa skjorta och mörkgråa kostym (med en märklig mörkblå skugga som faller in över magen - är det en effekt av starka fotolampor eller överdriven bildbehandling?).

Till höger om honom sitter den andre herren, i en karmstol tätt intill soffan. Han har ljus slips och ljus skjorta till en marinblå kostym.

Båda herrarna sitter med händerna knäppta i knät. Den i soffan ler avspänt och ser väldigt ofarlig ut. Han i stolen ser lite mera stressad ut, och som i egna tankar.

Bakom och mellan dem står en glad och rakryggad dam i purpurviolett dräkt och med någon ljusare topp, som i rådande ljus och skugga tycks vara syrenlila. Hon håller ihop händerna i höjd med mellangärdet.

Lite bakom damens vänstra armbåge har en något lite längre och yngre person ställt upp för fotograferingen. Han ler stort och ser nästan ut att fortfarande vara på språng någonstans, för hans vänstra arm hänger inte rakt ner eller är hopsamlad i knäppta händer, utan flaxar ut och syns bredvid den sittande mannens öra.

Den stående herren på språng bär en bred lila slips till mörkblå kostym och kritvit skjorta. I likhet med damen i purpurdräkten är han glasögonbärare.

Tre av fyra personer i den högra gruppen utstrålar leende välvilja och avspänd öppenhet. En av dem är lite barskare och kanhända tyngd av bekymmer. Det är svårt att avgöra från bilden - om man bortser från eventuella konventioner om vad som är en mer hedrande placering i rummet - om någon av dem är en ledartyp, eller om de alla fyra är jämnstarka och lika drivande när de träffas så här.

Den högra gruppen skulle kanske kunna tas för att föreställa tre glada syskon och en bister svåger, som ställt upp för gruppfoto efter ett arvsskifte i familjeföretaget.

Utanför rummet, i korridoren till höger, ser man en oformlig svart figur avteckna sig mot den upplysta vita väggen. Den svarta saken skulle kunna vara en människa, men lika gärna en del av inredningen eller en maskin. Bakom det svarta finns ett par små fläckar av ljusblått. Kanske är det ett fönster mot vinterhimlen. Det skulle också kunna vara en tv- eller datorskärm, som sitter där av någon anledning.

Den vänstra gruppen av personer har damen i soffan och en herre i en karmstol i första ledet, men alldeles emellan dem står den rosaröda väskan på golvet, och så hukar en andra dam bakom dem. Denna dam vilar sin vänstra armbåge på den korallröda lilla soffans rygg.

Damen som sitter i soffan bär en mellangrå, något randig jacka över en kort svart klänning eller topp och kjol. Hon har spetsiga små svarta skor och mörka strumpbyxor och sitter elegant med benen ihop och händerna vilande i knät. Det är svårt att avgöra om hennes min är ett svagt leende eller resultatet av strikt självdisciplin och god uppfostran. Hon är förmodligen den som bestämmer här. Vid hennes högra fot står den stora väskan. Dess handtag sträcker sig upp i jämnhöjd med soffans sits. Det är någon sorts blank platta fäst utanpå väskan, nästan som en adressetikett.

Den andra damen skulle kunna vara hennes dotter kanske? De är absolut av fin familj - adliga eller med mycket mycket pengar och diskret maktutövning. Herrarna är ingifta eller avlägsna släktingar man skäms lite över. Sådana drumlar.

Hela möblemanget som bilden med de åtta personerna är arrangerat vid, är placerat på en djupt purpurlila omönstrad matta. Den rosa väskan verkligen lyser mot den dunkla mattan.

Herren som sitter i karmstolen till vänster om damerna ser ut att ha en penna i kavajfickan men han bär ingen slips. Kavajen tycks vara svart, skjortan möjligen ljusgrå, och byxorna mörkbruna. Han ler och ser ut att inte vantrivas för mycket i salongen med de andra. Han har bara inte förstått att man skall hålla ihop händerna när man sitter ner för att vara med på ett formellt gruppfoto.

Bakom honom står en bredaxlad slipslös herre utan skägg. Ler med hopknipen mun och ser ut som han känner sig inträngd i det där hörnet av rummet. Kanske är det han som är slottsherren själv? Men han tycker inte om familjefoton, kanske? Vill hellre vara ute och se över ägorna och prata med statarna? Hursomhelst så har han tagit på en svart kavaj över den flaggblå skjortan och någon pullover som antagligen är mellangrå.

Damen som vilar armbågen på ryggstödet bakom damen i soffan bär en mörkgrå eller svart jacka över en topp som har nästan samma färg som mattan - någon sorts djup nyans av magenta eller purpurlila. Hennes mun är stängd men kanske är det ett leende som syns i blicken? Hon ser bestämd ut. Det är nog hon som sköter om hästarna och hela den verksamheten.

Vad skall man då tro om situationen att de två grupperna befinner sig i samma rum på ett slott någonstans? Varför kom syskonen och svågern som ärvde familjeföretaget dit på besök? Köpte de nyss upp stället som gått i arv i generationer och tänkte starta ett konferenscenter och ett spa? Eller var det tvärtom? Är det den adliga familjen och deras avlägsna kusiner som har kommit tillbaka till sina fäders jord, efter att ha bott i exil utomlands sedan någon revolution eller något krig för länge sedan? Blev det lite pinsamt för de nuvarande ägarna då?

Och vem är herren som avbildats på målningen i bakgrunden? Och vad mera ser man på den bilden-i-bilden?

Några kommer och några går. Några stannar och några är på besök. Eller så visar det sig att de var släkt allihop, eller anställda på samma företag (i hälsobranschen?) men inte brukade umgås så mycket och därför ser lite generade ut över att vi tittar på dem och undrar.

(Min utgångspunkt och min kompetens är inte konstnärsblick, bildmedia- eller konstvetarkunnande, så det vore roligt om någon med bättre insikter och större vana att analysera bildkompositioner tar upp tråden härifrån, eller länkar in texter som redan skrivits om ämnet.)

Länkar:

Bilden i SvD (foto: Yvonne Åsell)

Här tas en historisk bild (SvD)

Historiska block slåss om makten (SvD)

Martin Jönsson (SvD)

Sahlins väska väcker debatt (SvD)

Det blev då ett herrans liv om handväskor idag (Mina Moderata Karameller)

Rubriksymtom och Mona Sahlins handväska (Opassande)

SvD fotograferar partiledare och det diskuteras en väska (Emil Isberg)

Mona Sahlins väska är ett hot mot socialdemokratin (Göran Greider)

2 kommentarer:

  1. Det är ju hennes nya Toblerone-väska!

    SvaraRadera
  2. Härlig analys Maria... jag länkar upp den här

    SvaraRadera