torsdag, december 31, 2009

once in a blue moon

blue moon new years eve

Den norska vädertjänsten har en artikel om att det denna nyårsafton är fullmåne och att det är en så kallad blå måne det vill säga det är den andra fullmånen på en kalendermånad, eller den trettonde på ett år. Mer om detta på wikipedia, blue moon.

Det är molnigt här idag, men just medan jag var på väg till nyårsmiddagen öppnade sig himlen lite mer så jag kunde konstatera att det faktiskt var en fullmåne som syntes ungefär i nordost, i den riktning som jag körde. Sedan började ett lätt snöfall igen, och molnen drog ihop sig så att det bara återstod ett ljust skimmer genom skyarna. Ungefär som på bilden.

Gott nytt år till alla mina (tre?) bloggläsare!

tisdag, december 22, 2009

Jul och året 2009

2009. Det här året minns jag som präglat av fyra eller fem hela tiden pågående långsamma speciella händelser eller processer som inte riktigt fanns med tidigare, men som nu sedan ungefär sju eller kanske femton månader tillbaka funnits i bakgrunden eller förgrunden av allt annat jag försökt delta i och hålla på med.

(1) Ett stillsamt femtioårsfirande som höjdpunkt på ett helt år (eller mer) när jag försökt hitta tillbaka till gamla vänner från barndomen och från alla skolor jag gått i, och tagit kontakt med avlägsna släktingar igen. Det har nog varit för att med andras hjälp kunna rita om kartan igen. Vem är jag i andras ögon idag, och hur hänger min identitet nu ihop med den där lilla blyga men ganska påhittiga flickan förr i världen?

(2) Sjukdom och åldrande i den nära kretsen. Den äldre generationen blir mera bunden till hemmet. Vi i mellangenerationen börjar också få anledning att fundera på om vi behövs längre, eller om det är dags att bli utsorterad för att man inte är tillräckligt produktiv och stresstålig.

(3) Vuxna barn som skall hitta sin egen väg och gemenskap därute i en värld där ingen längre vet något om vad som är möjligt.

(4) Diskussionerna och de politiska processerna kring internet, övervakning, censur, integritet, upphovs- , distributions- och kopieringsrättigheter. Vad är möjligt att göra? Vad är möjligt att bestämma om, och vad bör få utvecklas i fred? Vilka hotbilder finns? Hur förändras tänkandet, kroppen, identiteten, relationer, samhället, ekonomin, miljön?

(5) Någonting mera. Det finns en brist. Och ändå är jag nöjd. Småflinar för det mesta åt att livet är så roligt och att det finns så mycket man kan göra och tänka. Läsa lite i en bok eller fem. Baka sitt eget bröd. Sjunga. Lära sig spela ett nytt instrument eller fem. Ta ryggsäcken och promenera till affären för att handla mjölk, potatis och köttfärs. Göra något roligt med datorn eller någon annan teknisk pryl. Sitta och glo och tänka djupa tankar. Tvätta och diska. Köpa grejer som funkar. Betala räkningar. Sova. Gå upp. Vara en snusmumrik som inte behöver något annat än sin frihet, tystnad, en soppkastrull och bekväma kläder. Bry sig. Prata lyssna skratta ge goda råd lösa problem fixa trasiga saker vara snäll och rolig. Men ändå - någonting mera?

Länkar till några blogginlägg jag är särskilt nöjd med:

Ser var jag går
Webvrar, postar, datar och donar
Brandvarning - den personliga sorten
Barndomen och sången
tankar och läsefrukter om text och verklighet
Kid (old poem)
Lycka (old poem)
Drömmen om en lyckad flykt (old poem)
fair use (ett Kant-citat)
Rytmikresan - en berättelse från Göteborg
Duty calls

måndag, december 21, 2009

nyckeltomten

nyckeltomte

Det här är en detalj från ett julkort som jag fick idag (från en snäll moster). Om man tittar noga ser man att tomten har en nyckelknippa med fem knepiga nycklar på. Det är alltså en hustomte som har samma makt som husmor i gården att övervaka och hålla ordning i förråden och visthusbodarna. Och så har han en lykta att se var han går i natten och lysa in i vrårna med.

Detta tog jag som utgångspunkt för en betraktelse över resurser, relationer och låsningar. Man kan låsa in. Man kan låsa ute. Man kan låsa upp. Man kan öppna. man kan stänga igen. Nycklar och lås är bra att ha. Det är bra att kunna bestämma över sin tid, sina resurser och sina känslor. Envar sin egen gårdstomte och husmor. Låt inte vem som helst låna eller ändra nycklarna!

Fem nycklar - fem bra och fem dåliga (grupper av) saker eller situationer:

1. kommunikation och respektfull nyfikenhet
2. visdom, måtta, glädje, allvar, mening, sanning
3. hänsyn, öppenhet och gemenskap
4. struktur, planering, timing, information, transparens
5. resurser, utrymme, frihet

1. folk som vägrar läsa mina texter, lyssna på min musik, följa länkar till goda saker, tips och idéer
2. starka känslor, överföringar och motöverföringar, projektioner, skuld, skam
3. våld, hot, obsceniteter, enfald, maktbehov
4. kaos, dålig planering, tidstjuvar, skval, lögner
5. beroende, brist, fattigdom, förenklingar, bortförklaringar

Med anledning av julen och sånt. I all hastigt genomtänkt enkelhet.

Please be happy. Thank you for your cooperation.

söndag, december 20, 2009

historical document

"The device of this invention thus provides a highly efficient heat exchanger which is of simple and economical fabrication and which can be readily disassembled for replacement, repair or cleaning of components."

patent

"A heat exchanger is formed from heat exchanger elements having coextensive parallel channels for carrying the fluids between which the heat transfer is to be accomplished. These channels are relatively narrow so as to permit efficient heat transfer from the fluid to the channel walls and may be formed from continuous strips of heat conducting material wound in a spiral. In order to minimize the pressure drop in the spiral shaped channels, they are fed into common channels after only a fraction of a full turn. Heat is transferred from the fluid in one of the heat exchange elements to the fluid in the other of such elements from the walls of the first element through a diaphragm which is interposed between the two elements to the walls of the second element. The components of the heat exchanger are mechanically clamped together so that they can readily be disassembled for replacement, repair or cleaning."

free patents online
Canadian Patents Database

fredag, december 18, 2009

ser var jag går

Förutom att storleken blev åt helvete fel, men i alla fall inte för liten, så är jag nöjd med dessa konstskor. Motivet är från en oljemålning jag åstadkom i 14-årsåldern, och designverktyget för att göra om reproduktionen till tygskor är Keds Studio inom den vanliga användaruppladdningsfunktionen på Zazzle.

Autumn Fall kedsshoe
Autumn Fall by maritune

Photobucket

Photobucket

lördag, december 12, 2009

en vardagsvecka

På söndagskvällen började den normala tillvaron om igen, efter nästan en vecka i en annan stad. Hemresan var enkel fram till de sista femtio meterna framför radhusdörren. Båda de smala tillfartsvägarna var blockerade av grannars bilar. Vi fick bära alla kassar och korgar och kattburen genom mörker och regn från där vi hamnade när det tog stopp, och sedan backa tillbaka runt kvarteret.

Måndagsmorgonen innehöll ett sedan länge inbokat men uppskjutet besök hos en ny läkare. Trehundra kronor kostar sådant om man inte har frikort. Glömde helt bort att jag borde ha gnällt ordentligt om både nyligen upptäckt tinnitus och tilltagande värk av olika slag, vilket inte har noterats i journalen, men blev så ställd av att doktorn inte hade läst handlingarna i fallet och att jag förväntades slösa tid på att berätta hela den medicinska historien fritt ur minnet. Improviserad muntlig framställning är inte min bästa gren. Inte att be om hjälp av något slag heller. Särsklit inte när man inte har en aning om vad folk är kapabla att fatta av det man säger, och inte får några konkreta frågor som avslöjar vad den andre behöver veta för att kunna gå in i en dialog om ämnet. Så det blev någon sorts intensivt munter men förvirrad monolog om ditt och datt från min sida, och lite stillsamt flummigt hummande från andra sidan skrivbordet. (För rättvisans skull bör jag väl nämna att diskussionen trots dålig start var positiv för själva orsaken till besöket, nämligen hälsan.)

Måndagskvällen och en stor del av natten ägnades åt tänkande och skrivande. Tisdagsmorgonen försvann i huvudvärk.

Tisdag eftermiddag var jag ute några ärenden. Skulle tankat bilen också, men OK-macken hade byggt om så jag hittade inte den pump jag behövde på den plats där jag letade. Hem och gjorde pasta med ostsås för att komma ifatt med kalorierna och bota huvudvärken. Sedan gick det rätt bra att sjunga och spela piano.

Onsdagen repade jag en del låtar och diskuterade kommande projekt av annat slag med ansvarig person. Åt rester från tisdagsmiddagens ostpasta kompletterade med kokt ägg och ansjovis. Lyckades äntligen diska en disk som delvis väntat väl avsköljd i över en vecka.

Torsdagen blev jag hemma igen och distansskrev och distanskommunicerade och närvarospelade och sjöng, eller nåt. Var ute en sväng för att vara smakråd vid inköp av kläder. Möjligen åt jag fiskbullar med pasta? Nej, det var nog tidigare i veckan. Denna dag blev det ört- och vitlökskryddade pannbiffar med potatis och grädde.

Fredag eftermiddag återigen ute på stillsam shoppingrunda, trots överhängande risk för luciastress och julhandelsvånda. Gick rätt bra men kändes lite ineffektivt. Dessutom var det otrevligt bullrigt på stormarknaden för att de bygger om.

Svårt att komma igen sedan hemma efter fikat med övande och tänkande. Började skriva detta blogginlägg på kvällen, men tröttnade och tyckte det var för privat.

Lördag. Katten klarade av att åka bil sittande i transportburen utan att skita på sig av åksjuka - hurra!

fredag, december 11, 2009

where are the role models?

"To develop not just the physical ability but also the strategy to catch antelope in the wild, a cheetah must have antelopes to chase, room to chase them and a cheetah role model to show them how to do it. Without instruction and practice they are unlikely to be able to learn essential survival skills."

From Stephanie Tolan's classical debate article about gifted children, Is It a Cheetah?

The article continues:

"A recent nature documentary about cheetahs in lion country showed a curious fact of life in the wild. Lions kill cheetah cubs. They don't eat them, they just kill them. In fact, they appear to work rather hard to find them in order to kill them (though cheetahs can't possibly threaten the continued survival of lions). Is this maliciousness? Recreation? No one knows. We only know that lions do it. Cheetah mothers must hide their dens and go to great efforts to protect their cubs, coming and going from the den under deep cover or only in the dead of night or when lions are far away. Highly gifted children and their families often feel like cheetahs in lion country.

In some schools brilliant children are asked to do what they were never designed to do (like cheetahs asked to tear open a wildebeest hide with their claws -- after all, the lions can do it!) while the attributes that are a natural aspect of unusual mental capacity -- intensity, passion, high energy, independence, moral reasoning, curiosity, humor, unusual interests and insistence on truth and accuracy -- are considered problems that need fixing.

Brilliant children may feel surrounded by lions who make fun of or shun them for their differences, who may even break their legs or drug them to keep them moving more slowly, in time with the lions' pace. Is it any wonder they would try to escape; would put on a lion suit to keep from being noticed; would fight back?"

See also her other articles and the book (which I haven't read yet, since I just found it when I was looking for the older articles that I read many years ago) Change Your Story, Change Your Life

"Cinderella not only knew somebody would want to dance with her, she dared to tell herself it could be the prince himself. After all, she was the hero and this was her story!

When she had to flee from the ball, Cinderella didn’t say, 'See, this kind of thing always happens—just when the prince is getting to like me time runs out and I have to drag myself home with one glass slipper and one bare foot.' No, she told herself that she had just had the most wonderful night of her life, and nobody could ever take it away from her. Later, when the prince comes around with the glass slipper, she demands to be allowed to try it on. Voila! Cinderella, with a little help from the allies she summons, creates her own happy ending.

Remind kids that just as they have their own story, so does everybody else. So if someone says, 'You’re a scullery maid!' (or a jerk) the kid can say, 'That’s your story, not mine!' "
http://www.stephanietolan.com/change_your_story.htm

UPDATE: the reason for this post was that I started to think about these things again, when a little interwebs drama developed in Swedish blogs as reaction to a stupid tv debate.

LInks: hello world , trolltyg #9 , hem till verkligheten ,
a shining light ,
internet hate machine , hunting grådvärgar

onsdag, november 25, 2009

Gulasch

Bäst att skriva ner detta medan jag kommer ihåg vad jag åt till middag:

Gulaschgryta

(en idé utvecklad efter ett recept av Carl Butler)

1 kg benfri högrev (en sorts nötkött i hel bit som ibland är väldigt billigt)
2 stora gula lökar
några pressade vitlöksklyftor eller ganska mycket vitlökspulver
2 msk paprikapulver
1-2 tsk kummin
1 tsk timjan
1 tsk salt
1/2 tsk sambal oelek
1 decimeter ren (okryddad, tillsatsfri) tomatpuré från tub
4 dl vatten
2 msk margarin
2 msk olivolja
potatis så det räcker till alla som skall äta grytan den dagen

Hacka löken och fräs den i margarin och olja i en järngryta (en emaljerad sådan är ju praktiskt).

Mal de torra örtkryddorna i en mortel.

Lägg i alla ingredienser utom potatis, kött och vatten i grytan. Rör om så det blandas väl med löken. Sänk värmen.

Rensa köttet från senor och fettklumpar och skär i små bitar. Lägg i grytan, rör om och höj värmen igen. Innan det bränner fast hälls 4 dl vatten i och så rör man om och kokar upp. Lägg på lock, sänk värmen till 1 eller 2 (på 6-gradig skala) och ställ en timer på 2 timmar (eller på 60 minuter om klockan är analog - starta isåfall om den när den plingar första gången).

Skala potatisen när köttet har kokat en dryg timme. Koka potatisen nästan färdig. Lägg den avrunna kokade potatisen i köttgrytan. Servera med hårt bröd och valfri passande dryck.

måndag, november 23, 2009

fashion news

(reklam för min zazzle shop följer)

Ceiling Cat

Idag fick jag en ny leverans av egendesignade grejer från print-on-demand-företaget Zazzle. Denna gång tog det bara 14 dagar från order till att paketet kom till dörren. Fraktfritt också, eftersom det har varit lite sådana erbjudanden från dem ett tag. Just nu kan man t ex handla fraktfritt fram till den 10 december, om man lägger ordern på den brittiska versionen av webbplatsen (som annars finns i versioner för USA, Canada, Australien, Nya Zeeland, Tyskland, UK-pund och UK-Euro) och anger en rabattkod som står där (UKWINTERSHIP). Förra beställningen jag gjorde kom inte förrän efter en månad. Man skall från Sverige beställa via en europeisk version av sajten för att moms och tull skall vara inräknat i priset och paketet då skickas direkt (möjligen lastas det om i England), annars kan man nog råka ut för krångel med att posten kräver tull och momspåslag (kläder är inte fritt att importera från USA, där plaggen trycks) innan de lämnar ut försändelsen.

Förutom att jag köpte en LOLcat-tröja från någon annan Zazzle shop som hade den i sitt sortiment av populära motiv, så tog jag hem ytterligare några provtryck på billigaste sortens vita t-shirt (vilket är en Hanes i rätt tung kvalité) för att kolla hur mina foton och målningar funkar som textiltryck. Som jag redan visste så blir det stor skillnad mellan vita (ljusa) och mörka (kulörta) plagg, eftersom tryckmetoden är olika. Det verkar också som man överkompenserar färgmättnaden på de designer som trycks i två lager (först en vit grund, sedan själva bilden) på mörka plagg. Det blir nästan för grällt, tyvärr. På helt vita plagg blir det mesta bra, men pastellfärgade och oblekta tyger kan ge konstiga och dämpade färger. Varning för den billigaste tunna tygkassen i oblekt bomull, som suger åt sig färgen och dämpar alla kontraster i bilderna. Stora vita shoppingkassen däremot blir fin med de flesta motiv tror jag. Har provat den med min design Wild Apple Tree - det är min favoritväska nu. En annan sak att se upp med på Zazzle (kolla deras forum för tips om vad folk retar sig på) är att storlekarna på damplaggen är åt helsike, vilket i och för sig påpekas på produktsidorna. När det står "välj en eller två storlekar större/mindre än vanligt" skall man lyda det rådet!

Några bilder, dels från Zazzle's datorframställda produktpresentationer, dels från när jag provade några tröjor idag. (mera bilder en annan dag - har inte tid just nu)



Sail Away shirt
Sail Away by maritune
Create custom tee shirts with zazzle

Wild Apple Tree bag
Wild Apple Tree by maritune
Create your own bags at Zazzle

Sail Away by Maritune Art & Music

tisdag, november 03, 2009

Webvrar, postar, datar och donar

Man webvrar, postar, datar och donar, och understundom liknar det magiskt fiske eller etiketteras SEO.

Att webvra betyder att göda de sociala (och icke-så-sociala utan mera automatiska eller asociala) nätverken online genom att bidra med text, bilder, länkar, personliga anknytningar och annat innehåll. Att posta betyder att lägga text, bilder eller annat innehåll på brevlådan, i ett postpaket, eller skicka det till någon adress på internet, men betyder inte nödvändigtvis att materialet blir offentliggjort och publicerat. Att posta kan annars ofta betyda att publicera innehåll offentligt på en blogg, egen eller annans webbsida eller ett forum. Att data betyder ofta att man använder en traditionell datorbaserad verktygslåda för att hantera information och instruktioner i någon form av jobb eller kommunikation. Att dona betyder att man gör något meningsfullt av sin tid, med de verktyg och det material man har tillgång till.

onsdag, oktober 21, 2009

Den offentliga scenen för (synen på) mentalsjukdom, och den dolda verkligheten

"Ibland är det nödvändigt att manipulera verkligheten för att visa hur den egentligen ser ut." skriver Ann Heberlein i Expressen om Anna Odells konstverk.

(Jag har inte sett Odells verk men läst en del om det, och tycker tanken med det var god. Jag har läst Heberleins senaste bok och tycker inte att hon uppnådde något bra med att skriva den på det sättet hon gjorde.)

måndag, oktober 19, 2009

Brandvarning - den personliga sorten

(An exercise in personal branding.)

Några utdrag ur refuseringsbrev, recensioner och andra omdömen genom åren. Inte för att skryta eller vädja om medlidande med ett förvirrat geni, utan enbart för att det roade mig att återfinna och sammanställa dem. Den praktiska anledningen var att en hel del sådant material har hamnat på mitt skrivbord de senaste dagarna då jag grävt i gamla pärmar och portföljer som förberedelse inför ett hastigt påkommet fall av arbetsmarknadsrelaterat planeringsmöte denna vecka.


"Vi har läst din fantasifulla och trevliga berättelse MINA NALLAR och vi tycker att den är ovanligt bra berättad för att vara skriven av en så ung författarinna. (...) Eftersom det är så bra tycker vi att Du skall erbjuda det till något annat förlag eller tidningen Kamratposten eller tidningen Vi. Det kan ju tänkas att de kan ha bättre plats så att du kan få Dina Nalle-berättelser tryckta." Margareta Schildt, Albert Bonniers Förlag. (1971)

"Tack ska du ha för ditt jättefina manuskript. (...) Du skriver mycket bra och jag tror att många barn skulle gilla att läsa om nallarna så det är verkligen synd att vi inte kan ge ut boken. Kanske kan du försöka få in någon berättelse i någon tidning. Jag tycker du skall försöka i alla fall." Gallie Eng-Jacucci, Rabén & Sjögren. (1971)

"Väldigt bra tyckte jag att det var! Du kom på 4:e plats. Inte illa, när det nu fanns över 900 stycken bidrag!" Barbro Delvret, Kamratposten. (1973)

"Vi menar att dikterna vittnar om en poetisk begåvning och att där finns en intensitet och ett allvar som gör intryck. Ändå blir slutresultatet mer en skrivövning än färdiga dikter. Självfallet är du välkommen tillbaka med nya texter längre fram om Du vill det." Karl-Otto Bonnier, Albert Bonniers förlag. (1978)

"Tack för dina dikter som tyder på att Du har goda poesianlag. Just det här urvalet är lite ofullgånget och överlastat, men med fortsatt skrivande kanske det kan bli något riktigt bra." Barbro Stenström, Rabén & Sjögren. (1979)

"Jag blev både stolt och glad att höra att Ni är intresserad av att tonsätta ett par av mina dikter. Det får Ni så gärna, och jag är naturligtvis mycket road av att läsa tonsättningarna. Jag är ju, bland andra saker, också musikkritiker. Copyrightmässigt bör nog en auktorisation som den här duga tills vidare. Om Ni vill trycka tonsättningarna kanske jag bör fråga min förläggare till råds." Lars Gustafsson, författare. (1986)

"Och tack för Rilkeelegierna som förslag med ett smakprov. Det ska vara ett utkast och det är för litet för att man bestämt ska kunna säga något annat än en mera allmänt hållen uppmuntran att fortsätta. Det kanske du har gjort sedan du skrev brevet i september i fjol? (...) Det är vanskligt att redan nu säga vilka företräden ditt utkast har, som inte heller är strukturerat. Men du är välkommen att sända oss din kompletta och färdigbearbetade översättning av Duinoelegierna, när de är färdiga. Tag dock vara på musiken i poesin! Vad vi fått är mest en råöversättning." Carl Magnus von Seth, Bokklubben Bra Lyrik. (1986)

"Nej, vi kan inte publicera din 'dåliga, opoetiska, usla, omusikaliska, onödiga' tolkning av Rilkes elegi - men den var djävligt rolig att läsa. (...) Tack, i allafall." Göran Greider, Tidskriften Åttiotal. (1987)

"Prosaberättelser, drömmar, scener, nu-iakttagelser, ibland centrerade kring en svindlande tidsaxel. Den redovisande tonen är ett signum. Jag uppskattar påtagligheten i det ML skriver, liksom ofta hennes teman (tidens problematik; den starka och stränga självinsikten som kan peka mot god dikt, hennes sätt att ibland snudda vid brännande väsentligheter som människans sökande efter ett "sätt att uthärda sin paradox"). Jag gillar tyngden i själva textstyckena, jag tror det är en bra form för denna skrivare. Så vad saknas? Någonting måste spännas, i språket eller mot det, för att det skall bli dikt. Jag längtar efter någon sorts "fall" i detta, en plötslig handlöshet utan ytterligare språkliga åthävor, antydningar om en sådan potential finns. Hur dikten skall nå dit kan jag inte säga. Förstår ML hur jag menar? Hon skulle kunna jobba på det. Ointressant är detta inte." Anonymt lektörsomdöme, Albert Bonniers förlag. (1990)

"Texterna har karaktär av dagboksskrivande, du skriver flyhänt, men problemet är att det alltför ofta rinner förbi utan att fastna. Här och där tätnar språket och bilderna, som i den korta dikten "På mitt bord", eller i några prosastycken där plötsligt vardagsförnimmelse och själstillstånd kan smälta samman en kort stund. Men som helhet blir det alltför disparat, för mycket av övningsstycken för att vi skall kunna foga in det i vår utgivning." Susanna Romanus, Albert Bonniers förlag. (1994)

"Det är väl förmodligen logiskt att en anti-ansökan är ett steg i en anti-karriär. Det du skriver är nämligen så bra att du hade fått vara med i en kvalificeringsomgång, om du verkligen hade sökt jobbet. Bland alla dessa trevliga och duktiga skribenter letar vi efter dem som kan vrida till verkligheten på ett litet udda sätt, för hur ska man annars kunna gissa sig till en fantasifull läggning? (...) och det faktum att man har barn i ensiffrig ålder är inget hinder för dem som har litet vett i skallen. Gör något av din skrivförmåga (om du inte redan har gjort det)!" Lars Strömqvist, Indigo Reklambyrå. (1995)

"Jag anser att du borde satsa på det du är bra på, nämligen att skriva prosa, för du äger både fantasi och ordrikedom. Du är en människa som är observant, som ser världen på ett speciellt sätt och jag är övertygad om att du skulle kunna uttrycka dig bättre med ord än med toner." Personligt brev från en lärare (1996)

"Det är en brokig samling, de medverkande i debutantantologin Grupp 96 (Gedins). De flesta är unga men inte alla -- här finns exempelvis också Maria Ljungdahl som i sin presentation uppger att hon fick en diktsamling refuserad redan 1978 (...)" Merete Mazzarella, kritiker i DN. (1996)

"Very nice, competent job. Percussion nicely integrated, good construction. Minor flaws include tendency to rely on orchestral unison and "block" orchestration." Michael Morse, composer. (2003)

"In the tradition of Francois Couperin's character pieces, this galant tune, composed in episodic strains warms the heart of adults as well as children." John Carbon, composer. (2004)

"These four short pieces do not really comprise a suite in the strict sense as they were written between 1991 and 2002. For me the second, 'Frost' and the fourth, 'Unexpressed' are particularly memorable, though the first piece,'Wind in the heather' has an affecting folk-like charm. The odd one out maybe is the earliest and third 'Prayer for an open mind' which is also the most folk-song like. All four pieces have a haunting and wistful quality that immediately conjures up long Scandinavian evenings, the light slowly fading into dusk over rough ground and water. Ljungdahl's music is well suited to the viola, an instrument that seems incapable of insincerity. Listen to the last piece at least two times through and you will be rewarded with more than notes. Simplicity , but achieved with great skill. Profundity, but with a light touch. These are treasures in a humdrum heap of music." Andrew Lowe-Watson, composer. (2005)

"Maria Ljungdahl writes unfussy, unaffected yet affecting miniatures with a distinctive folk-like melodic simplicity. These two piano pieces are fine examples of her craft: spare, enigmatic, intense. The similarity of the left hand of the second to one of the greatest of piano works is something that Haydn would not have minded, I feel sure." Andrew Lowe-Watson, composer. (2006)

Det är möjligt att det fanns mera, men allt var inte lika kul att läsa igen.

lördag, oktober 17, 2009

Gårdagens bröd för morgondagen

Igår blev det den här varianten! Det är bra för kreativiteten och tänkandet att publicera saker - först när man ser det i "tryck" och får kommentarer kommer man på att det finns mer att göra åt det! Så fungerar i alla fall jag. Och så här långt har mitt Mrs Zacharova-recept redan utvecklats nu!

Gårdagens bröd för morgondagen - kan ätas samma dag.


3 dl vatten kokas upp i mikron eller vattenkokaren
3 dl kallt vatten blandas med det varma - kolla med termometer eller handen att det är lagom

50 g färsk jäst eller ett paket torrjäst i en stor plastbunke
rörs ut med de ljumma 6 dl vatten och

2 tsk strösocker
1 dl vanligt vetemjöl
1 dl fint rågmjöl

Låt bunken stå under en handduk tills blandningen har ett skumlager

Rör ner lite olivolja
2 tsk salt
5 dl vetemjöl
5 dl rågmjöl
en näve russin
en halv burk valnötter
mixade frön, "sallads-topping" (solros, pumpa, pinje)

Blanda väl och låt jäsa under handduk tämligen länge, tills bunken är nästan full och det luktar mera vin om det än jäst och mjöl.

Försök sedan hantera degen utan att behöva tillsätta mera mjöl, även om den är obehagligt kladdig.
Den skall delas i två jämnstora bitar och knådas lite lätt, innan den plattas ut i två teflonbelagda långformar.

Låt brödet jäsa i formarna under handduk i minst 30 minuter, gärna på en riktigt varm plats, som ett vattenelement.

Värm upp ugnen till 200 grader (obs! detta är annorlunda mot "originalreceptet").
Grädda bröden i ungefär 35 minuter. Stjälp upp omedelbart, så de inte blir blöta av kondens i botten av formarna. Rulla in i rena kökshanddukar och låt svalna. Dela i två delar innan de fryses in, så kan man lättare få ner ett bröd i en liten plastpåse, och så blir det enklare att ta fram bara det man behöver för dagen.

(Uppdatering: nästa gång blir det mera russin och inga pinjefrön i degen. Solrosfrön är okej, men pumpafrön gör sig bättre utanpå brödet än i degen. Pinjekärnorna har inte där att göra alls. De förvandlades till små blöta mask-, sparris- eller bambuskottliknande grunkor som inte kändes trevliga i en smörgås.)

fredag, september 04, 2009

Mrs Zacharovas Bread

Det här simpla receptet har jag förmedlat i olika omgångar och versioner på andra ställen men ännu inte bloggat om, kom jag på. Ursprunget är ett formbrödsrecept, eller en metod för att baka sitt vardagliga bröd, som jag hittade för en väldig massa år sedan i en kokbok som jag råkade köpa för att jag var med i en engelsk bokklubb (före internet handlade man böcker efter att antingen ha sett dem i en tryckt katalog eller broschyr, eller efter att ha upptäckt dem stående på en reell bokhylla i en välsorterad bokhandel). Kokboken var utgiven av ett brittiskt tevebolag i samarbete med någon sorts husmorsförening eller hushållningssällskap, eller möjligen en slags skola eller myndighet? Skit samma. Det är i alla fall en lång och omständlig beskrivning av hur man bakar, inskickad till det receptsamlande sällskapet av en Mrs Zacharova.

Hon påpekar att om man lär sig den här grunden för matbröd, så behöver man aldrig tycka att man inte har tid att baka sitt eget bröd, för om man bara startar degen rätt så kan det inte bli fel även om man efter att ha varit ute ett ärende som tog längre tid än man planerade måste skrapa ner en överjäst deg från väggen och trycka ner den till en liten skruttklump i botten av bunken igen och vänta ut en ny jäsning. De olika momenten i bakningen kan alltså passas in i småstunder som blir över mellan en hemarbetande persons dagliga göromål. Ibland får degen stå länge och jäsa tills man har tid att ta hand om dem, men en bra deg sköter sig själv och är anpassningsbar.

Har inte originaltexten här, så det här är min beskrivning av min uppfattning om "metoden", som är ganska mycket basic kunskap för alla som någon gång har hanterat en deg och förstått under vilka villkor jäsning fungerar och iakttagit hur mjöl och vatten beter sig när de blandas.

Första gångerna man bakar efter det här receptet är det bäst att använda bara vanligt vitt vetemjöl, alldeles färsk jäst, vatten som man mäter temperaturen på, och så lite olivolja, socker och salt. Då vet man förhoppningsvis sedan hur ett lyckat bröd skall se ut och smaka. Andra mjölsorter, kryddor, frön och andra tillagda ingredienser, gammal eller torr jäst och slarv med mått, temperatur och knådning kan man experimentera med senare.

I en plastbunke med höga kanter - eller något annat kärl som inte kyler ner degen medan den jäser och som går att täcka med en plastfilm eller handduk - smular man ner ett halvt paket färsk jäst. Det är 25 gram.

I en kastrull på spisen, i en vattenkokare eller i en kopp som man kör i mikron hettar man upp någon deciliter vatten, som sedan blandas med kallvatten i en graderad tillbringare eller annat mått. Det skall bli 4 deciliter degspadsljummet vatten. 37 grader? Häll det över jästen i bunken och rör om med en träsked eller nåt sånt.

Rör ner en deciliter mjöl och två teskedar strösocker. Lägg över en handduk och glöm bunken i en kvart kanske. Låt den stå och starta sin jäsning dragfritt någonstans på ett bord eller en köksbänk som inte är iskall. Eller ute i solen. Eller på ett måttligt varmt värmeelement. Titta i bunken, och om det liksom skummar om degspadet så är det dags att fortsätta jobba på att det skall bli en deg. Annars väntar man en stund till.

Blanda ner två teskedar salt, någon matsked olivolja (alt. flytande margarin eller annan matolja) och 8-9 deciliter mjöl. Bearbeta degen med träskeden eller händerna så att det bildas sammanhängande glutentrådar - kletiga ränder kors och tvärs - i vetemjöl och vattenblandningen. Det är det som kommer att göra att koldioxiden och de andra produkterna från jästens aktivitet stannar i degen och blåser upp volymen av den i små små gasfyllda degbubblor. På med täcket på bunken igen och glöm den i ett hörn minst en halvtimme. Tryck ner och börja om jäsningen om degen blir för stor och full av blåsor.

Sedan är det dags att knåda ordentligt på ett bakbord eller vad man har för ledig plats som kan mjölas lite lätt så degen inte kletar fast i underlaget medan man jobbar. Dela degen i två delar och knåda var för sig. Tryck ner varje bit platt på botten av avlånga brödformar (gärna belagda, så slipper man smörja före och diska efter). Ställ dem att jäsa ännu en gång, med handduk över. Det här är jättebra att ha ett lite varmare ställe för, t ex ett vattenledningselement med bred och platt ovansida. Låt stå åtminstone en halvtimme.

När degen når upp till kanten av formarna är det lagom att ställa dem i KALL ugn och sätta termostaten på 200 grader. Slå på strömmen till ugnen och ställ en timer på en halvtimme. Om bröden sedan är lätt ljusbrunt gräddade och om man kan knacka på undersidan av ett uppstjälpt formbröd och det liksom låter ihåligt och känns bra så är det bara att ta bort båda formarna (använd grytlappar) och rulla in bröden i varsin ren kökshandduk (alltså inte frotté...) och låta dem kallna lite innan man provsmakar.

För små hushåll funkar det bra att dela formbröden på mitten innan man fryser in dem till en annan dag, så har man färskt bröd att ta fram tre gånger till innan man behöver baka igen.

Sammanfattning:

25 g jäst
4 dl vatten
9-10 dl mjöl
2 tsk socker
2 tsk salt
olja

bunke, träsked, vattenmått, specerimått, handdukar, brödformar, degskrapa, grytlappar, timer.

Kall ugn, sedan 200 grader i 30 minuter.
(Ändring: brödet blir för tråkigt om det inte får grädda längre tid i fullt uppvärmd ugn, så det där med att börja med kall ugn kan man skippa. Se nästa blogginlägg för flera ändringar av proportioner och tider.)

torsdag, augusti 06, 2009

Playing with designs online








Som ni kan ha noterat genom att det finns ett par reklamwidgets på bloggen sedan några dagar så har jag startat en internetshop för tröjor, väskor, musmattor, muggar, magneter, bilder och vykort med mina bilder och noter på. Eftersom allt är skapat i datorn och inte existerar i verkligheten förrän man betalar Zazzle (i dollar, euro eller pund) för att trycka upp och skicka grejerna så vet jag inte om min uppfattning om lämplig layout och bildbehandling stämmer med vad som funkar i deras tryckerier (men de har någon sorts skicka-tillbaka-garanti om kunder blir missnöjda). Det kan också spela roll att några av designerna i det webbaserade verktyget och färgjusteringen i bildbehandingsprogrammet här hemma gjordes medan jag hade glömt macbookens skärm i "nattläge", dvs med väldigt låg ljusstyrka. Trycket med Orfeus & Ofelia är tidigare testat som vykort och tröja på annat tryckeri (Vistaprint), och jag har försökt att kompensera färgerna efter vad jag lärde mig då.

onsdag, juli 22, 2009

Banankaka (recept)

Det efterlystes recept på banankaka genom Twitter, så jag kom att tänka på att vi har ett familjeutprovat exempel inskrivet på de tomma sidorna längst bak i en liten kokbok. (Även om frågeställaren själv antagligen inte läser min blogg så kanske andra hittar hit och vill prova en krånglig men god kaka!)

2 bananer (väl mogna)
2 dl socker
2 ägg
3 dl vetemjöl
50 g margarin
1 dl mjölk
1 1/2 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
1 tsk kardemummakärnor
1-2 tsk mald ingefära
en gnutta kanel och/eller mald muskot

Mosa bananerna med gaffel i en djup tallrik, rör ner 1 dl socker och pudra över vaniljsocker, ingefära (och kanel/muskot).

Stöt kardemumman i en mortel.

Smält margarinet i en plåtbunke (och smörj en kakform), rör ner 1 dl socker och 2 ägg. Vispa. Blanda ner 3 dl mjöl, 1 1/2 tsk bakpulver och kardemumman. Sist rörs bananmoset ner och blandas med resten.

Häll ner allt det blandade i bakformen och grädda i 35-40 minuter i 175 grader (C) ugn.

onsdag, juli 15, 2009

onsdag, juli 08, 2009

The Irish ballad (Tom Lehrer)



Among other things I am doing these days, I am practicing singing some old and new songs to guitar, and googled for some examples of how to play the accompaniment, but also found this original recording with a fan video.

fredag, juni 26, 2009

Scarborough Fair

New arrangement of Scarborough Fair - listen, buy and print out here from the Maritune Music shop at the SibeliusMusic.com publishing web site!

Version of Scarborough Fair with a written guitar part.

The ballad "Scarborough Fair" is one of the most well-known old folk songs that got popular in our time through recordings and performances in the folk and pop scene of the 1960-1970 period.

The text in "Scarborough Fair" is closely related to other old ballads, for example, "The Elfin Knight" and "The Cambric Shirt".

The content has been explained as a list of impossible tasks that the distanced lovers ask each other to perform in order to prove their love and worthiness again. It can also be read as an exchange of subtle insults with references to their character and/or body parts. For example:

1) "Wash it in yonder dry well", meaning perhaps a person with dry eyes, not easily moved to tears,

2) One of the lovers has got a sharp tongue, a "sickle of leather",

3) "Sow some seeds from north of the dam" could mean that one of the lovers has got a snotty nose above his lips ("north of the dam").

This is not a critical edition made in accord with scholarly expertise but a contemporary interpretation made with artistic license. 'He' and 'she' is alternating in this version. The demo is just a quick demo, not a good performance or production!

--
New music, composer news, poetry, links and other things from the team members, editors and friends of The Sibelian Conspiracy

fredag, juni 19, 2009

Glad Midsommar!



Frifot: Sommarvals

måndag, juni 08, 2009

Konst, hälsa och vetenskap

Varit på informationsmöte i kommunhuset om ett forskningsprojekt om konstdiskussioner och hälsoeffekter, som skall bedrivas i samarbete med en lokal konstnär (därav valet av lokal).

Det rara kommunalrådet inledde med en anekdot om små barn som ser ut att må bra när de ritar och improvisationssjunger i hemmets lugna vrå. Snabba ryck till en kulturpolitisk koppling med historisk allmängiltighet: eftersom människor en gång har skapat grottmålningar och eftersom många idag börjar måla när de går i pension så har vi besvisligen ett behov av att uttrycka oss, men tyvärr värderas kultur och dess effekter på välbefinnandet inte särskilt högt i vårt samhälle. Kommunalrådet hoppas och tror att projektet avser att bevisa att kultur behövs för hälsan.

Därefter presenterade sig de tre konstkunniga personerna (en av dem även med bakgrund från vården) som startat just denna studie om ifall konstsamtal i grupp kan vara en metod för att öka välbefinnandet. Lite lösryckta fakta från tidigare studier och andra antaganden om förhållandet mellan kultur, hälsa och samhällsekonomi tas upp, som förklaring till varför man tror på den goda effekten av kulturupplevelser.

Resten av mötet ägnas åt att under skoj och skratt få deltagarna i salen att gruppera sig på olika sätt runt väggarna, för att slumpa fram undersökningsgrupperna till studien. Metoden består i att publiken skall gissa ett antal saker om de tre ledarnas preferenser för fritidsaktiviteter och bostadsförhållanden. Om man tror att konstvetare nummer ett tycker om att paddla kanot skall man gå hitåt, om man tror att konstvetare nummer två tycker om att äta räkor skall man masa sig dit bort, och om man tror att konstnären bor i närheten av ett höghusområde skall man ställa sig därborta i bredvid podiet. Och så vidare, tills det är ett jämt antal deltagare i det förutbestämda antalet grupper.

Dessutom skall varje grupp innehålla minst fem personer som äger en bil, och den som inte har någon skall fråga runt tills den hittar en bilägare som är villig att ge ut sin emailadress och lova att hämta personen på stationen när det är dags att åka till gruppens bestämda samtalssession i konstnärens ateljé. Eh, detta beror på att forskningsetiken förbjuder ledarna att samla in emailadresser centralt och tussa ihop folk som kan samåka. Allt skall vara anonymt, frivilligt och vetenskapligt. Sedan blir det fruktstund, men då är vi alla så förvirrade och småirriterade av allt kringspringande och av att inte ha blivit ordentligt informerade om själva forskningens upplägg så det känns omöjligt att behöva ställas inför valet mellan bananer och röda äpplen också.

Uppdatering (9 januari 2011):

Hittade just en artikel som refererar en studie från hjärnforskning om konstupplevelser. Det tycks som om det kan finnas något i betraktandet av konstverk som triggar belöningscentrum i hjärnan. Det kan förklara varför man "mår bra", men är absolut inget argument för att använda konst som hälsobefrämjande medel i vården, då det kan vara fråga om samma effekt som man får om man använder droger, spel (inklusive börsspekulation) eller shopping som livsstil. Hjärnan stimuleras på ett sätt som antyder att belöningssystemet inte triggas av det estetiska värdet i konstverket, utan av att individen oavsett om han eller hon gillar det de ser reagerar på att "konst" liksom finare whisky och dyra handväskor har hög status. Man upplever kanske ett kortvarigt rus av det spännande i att ta del av något som höjer en över medelmåttornas status i samhället. Detta sker därför att man har lärt sig att konstnärliga framställningar (till skillnad från triviala fotografier av samma motiv) har ett socialt och ekonomiskt värde.
"During the current study, participants were not asked if they enjoyed what they saw, or even if they considered it art, in order to avoid any biasing as a result of the question asked. Instead, as participants viewed the images, researchers scanned the volunteers’ brain activity (using functional magnetic resonance imaging) as they viewed paintings versus photographs.

Interestingly, the brain regions activated by art images (as opposed to photographs) were independent from those brain regions that became active during aesthetic preference.

Specifically, the results reveal that not only did art viewing stimulate the ventral striatum, but it also activated the hypothalamus (associated with appetite regulation) and the orbitofrontal cortex (associated with risk-taking, impulse control and detection of social rules)."

Uppdatering, 7 juni 2013:

Hittade ett par artiklar/forskningsrapporter som bl a diskuterar vetenskapligheten i att vilja se orsakssamband mellan kulturaktiviteter och folkhälsa.

Kulturrådet 2008:4 "Kultur - en del av ett hälsosamt liv?"

och

Cecilia von Otter: Health and cultural activity

"Are people who are more culturally active likely to experience improved health and, if so, is it possible to say that health improvements were caused by increased cultural activity?"

söndag, juni 07, 2009

Det här är ingen åsiktsblogg

Beyond Good and Atonal är ingen åsiktsblogg, så jag brukar inte föra fram politiska åsikter, hoppa över logikhinder med personliga käpphästar eller vädra privata synpunkter på tillvarons futtigheter här. Jag läser tämligen många bloggar regelbundet och uppskattar att andra bloggar åsikter, politik och privata reflektioner över livet i stort och smått. Det är bara inte riktigt min grej att producera texter och kommentarer i den genren, annat än som facebookstatus och tillfälliga utbrott av mikrobloggande. Har planerat att skriva något lite åt det indignerade tyckande hållet om saker som bekymrar mig eller roar mig på ett personligt plan, men hittills inte kommit igång, och kommer förhoppningsvis att låta bli. Ämnet är känsligt, och jag är inte riktigt uppdaterad på detaljerna för att veta vad som är bra att kommentera och vad som bara är dumt och fel. Handlar om en solkig vårdnadstvist där vänner till respektive parter har hetsbloggat sina fantasier om situationen och maktkampen.

Vet också att det finns läsare som väntar sig att jag skall rapportera intressanta saker om kulturföreteelser och musikliv, som om jag vore en etnolog eller kulturteoretiker. Kommer inte på något att skriva om som jag har något att säga om, som behöver sägas. Men jag skall försöka att blogga mera så småningom.

Funderar på detta, till exempel:

Låten är rolig, och jag blir sugen på att sjunga själv och lära mig mera om att remixa. Men videon från Venedig, och vad den säger om aktivisternas uppfattning om vad som är "episkt" och rätt, känns lite mer tveksam.

Uppdatering: Copyriot rapporterar om hur det italienska Guardia di Finanza försökte sig på en myndig motdemonstration mot gänget som flängde runt i båtar med piratflagg, och då ser bilden lite annorlunda ut.

tisdag, maj 05, 2009























(1976-77)

onsdag, april 29, 2009

Pajrecept i repris

Det är en del som hittar min blogg när de söker efter pajrecept, så här kommer en uppdaterad version av den Atonala Pajen, med lite bilder.

Ingredienser till pajbotten:

200 g digestivekex (dela ett 400 g paket på mitten)
1 dl vetemjöl
1 tsk vaniljsocker
1 tsk kanel
1 dl flytande margarin

Ingredienser till fyllningen:

4 äggulor
1 burk sötad kondenserad mjölk
1 dl limejuice (från 2-3 pressade frukter)


P4290738

Slutresultat:

P4290740


Beskrivning:

Krossa kexen i en skål med en träsked. Tillsätt mjölet, kanel och vaniljsocker. Rör ner margarinet. Tryck ut blandningen i en pajform och forma den lite upp mot kanterna. Grädda i 200 grader i 7 minuter. Ta ut och ställ att svalna lite.

Dela äggen ett i taget och separera gulorna från vitan genom att först hälla den hela gulan fram och tillbaka mellan skalhalvorna över en liten bunke där vitan kan rinna ner och samlas (för att användas i någon annan maträtt senare) och sedan stjälpa över gulan i en annan bunke. Torka av bänken som blev kladdig och tvätta händerna. Öppna konservburken och häll ner mjölken över äggulorna. Skrapa ur burken med en sked. Dela limefrukterna och pressa dem. Rör ner juicen i ägg- och mjölkblandningen så att den koagulerar (tjocknar pga att syran i juicen får proteinet i äggen och mjölken att stelna). Låt stå en liten stund. Fyll pajskalet med krämen och grädda i ytterligare 8 minuter i 200 grader.


(kondenserad mjölk är en väldigt nyttig produkt, eller hur? innehåller enligt förteckningen 27 vitaminer/mineraler, mjölk med minst 8 procent fett och 45 procent socker!)

tisdag, april 14, 2009

En eller annan vacker dag mitt i livet

P4140718

P4050657

P4140716

(Gicke bakade kakan. Bilderna är från olika dagar i april.)

söndag, april 12, 2009

Musicology blogs

SÖK FÖRST SKRIV SEDAN!!! det kan finnas flera som redan har bloggat uppföljningar på detta om akademiska musikbloggar. googla föregående bloggar för länkar!!

Classical music blogs
http://aneverymanforhimself.wordpress.com/blogs-and-forums/

http://www.distancelearningnet.com/blog/2009/top-100-musicology-blogs/

http://paulcarrmusings.wordpress.com/

http://musicalperceptions.blogspot.com/2009/02/snob-musac.html

http://laguayabita.blogspot.com/2008/12/musiblogogy-musiblogoga.html

Phil Ford, november 2007, published speech to AMS meeting.
http://musicology.typepad.com/dialm/2007/11/anarchy-in-the-.html


http://amusicology.wordpress.com/2008/12/19/dont-let-em-see-you-sweat/


Blogs in Music

"People Listen to It" Gabriel Solis and company
amusicology Ryan Raul Banagale and Drew Massey
Coyotebanjo: Music, education, history, culture studies
Dial 'M' for Musicology Phil Ford and Jonathan Bellman
ionarts Charles T. Downey
Interesting Music Stuff Colin Homiski
Musical Perceptions Scott Spiegelberg
Popular Songs and Breakfast Foods John Paul Meyers
Postclassic Kyle Gann
The Rambler Tim Rutherford-Johnson
Renewable Music Daniel Wolf
Sandow Greg Sandow
2'23" Philip Gentry
Singing South African-ness Singing South African-ness
SmarterMusic Yuri Broze, Jeff Fowler, Andrew DiMartino, Catherine Cheng Jones
Zeitschichten is a blog about music in Berlin and elsewhere Matthias Röder




MUSICOLOGY BLOGS


Ryan Raul Bañagale and Drew Massey: Amusicology: Musicology in 1,000 Words or Less
Roger Bourland
Avior Byron
Jonathan Bellman, Phil Ford: Dial 'M' for Musicology
Mark Connor: Contrasting Periods
Kyle Gann: PostClassic
Victor Grauer: Music 000001
Philip Gentry: 2'23
Nicol Hammond: Singing South African-ness
Linda Kernohan (Miss Music Nerd)
Heebie McJeebie: Classical Pontifications
Michael Monroe: MMmusing
musicology / matters
Brent Reidy: musikwissenbloggenschaft
Alex Ross: The Rest is Noise
Tim Rutherford-Johnson: The Ramble
Greg Sandow
Scott Spiegelberg: Musical Perceptions
Evan Tobias: Catalysts & Connections (expanding dialogue in music education)


BLOG ROLL at Dial M

MUSIC ACADEMICS

2'23"
ByMusic
canon in a different key
Catalysts & Connections
Classical Pontifications with Professor Heebie McJeebie
Contrasting Periods
Coyotebanjo
From Beyond the Stave
inhabiting grammars, dissonantly....
ionarts
Joe Musicology
La guayabita
Likely Impossibilites
MMmusing
Music 000001
Music Matters
Musical Perceptions
Musicology / Matters
musicology in 1,000 words or less — Amusicology
musikwissenbloggenschaft (Brent Reidy)

MUSICALLY MISCELLANEOUS MAYHEM http://miscellaneousmayhem.blogspot.com/
Rebecca Marchand: Music, Mayhem and Miscellaneous

rogerbourland.com
Singing South African-ness
Soho the Dog
Sound Scenes
terminaldegree
Texas Tech University Music Theory
The Black Torrent Guard
The Detritus Review
The Rambler
The Teh-drinking Musicologist
ThoughtLights
wayneandwax.com
Zeitschichten


MORE MUSIC

Alex Ross: The Rest Is Noise
Detritus Hall
DO THE MATH
Greg Sandow
Iron Tongue of Midnight
Mind the Gap
motel de moka
NewMusicBox Chatter
Night Lights Jazz with David Brent Johnson
On An Overgrown Path
parterre box presents Unnatural Acts of Opera
PostClassic: Kyle Gann
Pretty Goes with Pretty
Sequenza21/The Contemporary Classical Music Weekly
soul sides
The Omniscient Mussel
think denk
WFMU's Beware of the Blog
Zoilus


Examples from Enkerli's blog roll

----

Finns några idéer på DeepEd?



MINA EGNA FÖRSLAG OM BLOGGAR TILL LISTAN

Elaine Fine: Musical Assumptions
Någon finsk musikvetarblogg som länkade till IASPM-diskussion
Svensk musikvetare i Lund?
Philip Tagg har en blogg?
Copyriot (Rasmus Fleischer)
Svenska musiker som skriver om musikhistoria och analys?
Walter Ekelin?
Theresa nånting? (kolla mina gamla länkar)
http://mailer.fsu.edu/~mbakan/index.html Michael Bakan World Music Blog
http://downwithtunes.blogspot.com/ Birdseed's Tunedown (Johan Palme)

http://musica-ficta.blogspot.com/ Musica Ficta (Johan Nordgren)
http://isabellestahl.wordpress.com/ Isabelle Ståhl
http://paparkaka.com/?page_id=1030 Nerd Life Deluxe

www.visarkiv.se

MUSICALLY MISCELLANEOUS MAYHEM http://miscellaneousmayhem.blogspot.com/

tyska, danska, norska, baltiska, italienska, spanska, franska?

lördag, april 11, 2009

Glad Påsk


måndag, april 06, 2009

Barndomen och Sången (musikforskning i praktiken)

Detta var problemet - vem skrev musiken till "Barndomen och Sången", och när gavs noterna ut?

Jag har inuti ett gammalt pianoalbum - "Ängsblommor" av Fritz Spindler (1817-1905) - hittat fragment av två svenska sånghäften i liggande format, från gissningsvis mitten av 1800-talet. Inget märkvärdigt i sig, men kul därför att jag inte sett det förut.

En sång av "Sätherberg" (antagligen Herman Sätherberg (1812-1897), författaren till "Studentsången" som tonsattes av prins Gustaf) var det enda som fanns med i sin helhet. Andra namn som anges - till höger i noterna, där praxis idag är att skriva kompositörens namn - är [Johan?] Nybom och C.F. Dahlgren. Här tycks det dock vara fråga om textförfattarna, och tonsättarens namn bör då ha stått på de försvunna försättsbladen till häftena.

Pianoalbumet som de låg i har en kartongpärm med blått tyg, övertäckt med marmorerat brunt papper på fram- och baksidan. På en oval etikett står skrivet med svart bläck "231." och med brunt bläck "Spindler Ängsblommor. 1.2. IJ Crona". Noterna är bundna i fel ordning, först del 2 i serien "Ängsblommor", sedan del 1. Försättsbladen till noterna är från en svensk upplaga utgiven av Abr. Hirsch i Stockholm, men själva notbilderna tycks vara från originalplåtar från en tysk utgåva - "Wiesenblumen" (op.65). Pianonoterna har som brukligt var inget årtal, men anges vara tryckta c:a 1868 enligt vad som sägs om ett exemplar av samma sort i biblioteksdatabasen Libris.


Fragment 1:

Kraftigt papper. Ett enda ark - ena sidan numrerad "11", men baksidan saknar tryck. Liggande format. Innehåller ett notsystem och en textstrof. Musiken är slutet av pianoefterspelet av tonsättning av en dikt av C.F. Dahlgren. Texten handlar om blomsterkransar.

Gissningsvis är detta från ett album från 1831 med sånger för barn av Johan Erik Nordblom, enligt antikvariatsbeskrivningen man kan finna vid en sökning på dahlgren+sång+fortepiano:

Sånger för barn med forte-piano-accompagnement af J. E. Nordblom. Stockholm, Stentryck af Müller, (1831). Tvär 4:o. Litogr. titelblad,+ (blank),+ 3-11 litogr. s. med musik. /.../ Tonssättningar av dikterna ”Stjernorna” och ”Blommorna” av Franzén, ”Hopp och minne” av signaturen Gfm, ”Emmas stjerna” av Böttiger, ”Skridsko-färden” av Hammarsköld och ”Blomsterkransen” av Dahlgren. Tonsättaren Johan Erik Nordblom (1788-1848) var elev till Haeffner, och efterträdde även denne som musikdirektör vid Uppsala universitet, och verkade även som domkyrkoorganist i Uppsala. Han skrev huvudsakligen solosånger, bl.a. till texter av Geijer, men även för manskör. (källa: Centralantikvariatet)


Information om tonsättaren till "Blomsterkransen", ur Nordisk familjebok (webbpublicerad i projekt Runeberg):

Nordblom, Johan Erik, tonsättare, född d. 12 April
1788 i Upsala, sattes 1803 i handel i Stockholm,
men återkom till Upsala och studerade der musik för
Haeffner 1808—4. Sistn. år blef han musikdirektör
vid Gefle gymnasium, hvilken plats han lemnade 1821
och flyttade till Stockholm, der han 1824 blef lärare
i elementar- och kyrkosång vid Musikaliska akademien
och 1827 akademiens ledamot. Vid Haeffners död (1833)
blef han director musices vid Upsala universitet,
med hvilken befattning han två år senare förenade
organisttjensten vid domkyrkan. År 1846 öppnade han i
Stockholm ett sånginstitut, gjorde senare konstresor
i landsorten och uppträdde som konsertsångare. Död
i Upsala d. 25 Dec. 1848. N. var en god sånglärare
och utbildade flere elever. Hans Sångskola utkom
i tre kurser 1836—40 och antogs vid rikets flesta
läroverk. Som tonsättare röjde han melodisk begåfning
och tjusade sin samtid med visorna Ungmön i lunden,
I fallets stund, Vyss, cyss, Vore du ett ax m. fl.,
och af hans mans-qvartetter sjungas stundom ännu
i dag Härliga land, Forntida minnen samt O, låtom
oss svärja ett fostbrödralag. N. kan sägas i en
del melodier bilda en öfvergång mellan Ahlström och
Geijer, mellan den rent haydnska formgifningen och ett
tydligare anslående af nordiska strängar. Han skref
äfven stycken för orkester, flöjt, fagott o. s. v. —
Tvänne barn till N. blefvo bemärkta på sångarebanan,
nämligen dottern Johanna Maria (född i Stockholm d. 23
Maj 1827), som blef elev af I. A. Berg och sjöng
på faderns turnéer och sedermera i hufvudstaden,
der hon 1853 blef gift med tullkontrollören och
tonsättaren P. A. Ölander, samt sonen Hjalmar Henrik N.
(född i Upsala 1842), som först egnade sig åt
affärsllfvet, men 1864 reste till Amerika, der han
fick studera sång på bekostnad af sångerskan Parepa
Rosa och biträda vid hennes konsertresor. Han har
sedermera med framgång sjungit på engelska teatrar.
A. L.



Fragment 2:

Tunnare och sprödare papper än i fragment 1. Min inte särskilt välgrundade gissning är att det inte är riktigt lika gammalt, alltså inte från 1830-talet, utan kanske från 1850-talet eller senare. Jag jämför då med det begränsade urval jag sett av varierande papperskvalitéer och trycktyper i noter och böcker från 1800-talet.

Liggande format. Tre ark, som hänger samman. Det första är numrerat "3." respektive "4." Det andra är numrerat "13" respektive "14". Det tredje är numrerat "15" på ena sidan och saknar tryck på den andra sidan. Därav drar jag slutsatsen att sidorna kommer från ett nothäfte med totalt 15 sidor.

På sidan 3 finns slutet av en okänd strofisk sång i C-dur och 4/4-takt med fyra verser om vin och flickor. Alla verser utom den första slutar med texten "jag vill ha mer, jag vill ha mer, jag vill ha mer, jag vill ha mer".

På sidan 4 finns början av en sång utan titel, D-dur och 3/4-takt, Andantino con moto. Musiken verkar vara av någon sorts menuett-typ. Texten är av Nybom och börjar "Jag är glad och ung, ingen sorg är tung, ty jag älska kan och sjunga. Kärlek hopp och tro, som små Englar bo uppå barnets späda tunga. Blåser stundom kalt uppå min levnadsstig, Hittar bö- [saknat stycke] -en sorg är tung,"

Enligt "Samlade dikter" (på projekt Runeberg) heter Johan Nyboms dikt "Visa för fattiga barn" och lyder i sin helhet:

Jag är glad och ung,
Ingen sorg är tung,
Ty jag älska kan och sjunga.
Kärlek, hopp och tro
Som små englar bo
Uppå barnets späda tunga.
Blåser stundom kallt uppå min lefnadsstig,
Hittar bönen vägen, himmel, upp till dig.
Jag är glad och ung,
Ingen sorg är tung,
Ty jag älska kan och sjunga.

Blomman är jag lik;
Med det lilla rik,
Klandrar jag ej andras lycka.
Är man blott förnöjd,
Har ock hjertat fröjd,
Gick man än på käpp och krycka.
Kommer dag, så kommer alltid äfven råd,
Och Guds rätter hvila ytterst på hans nåd.
Blomman är jag lik;
Med det lilla rik,
Klandrar jag ej andras lycka.

Derför ung och glad
Båd’ i land och stad
Stämmer jag min lilla visa,
Och i lust och nöd
Och i lif och död
Vill jag Herrans vägar prisa.
Träget arbete och sist en trogen bön
Göra dagen glad och göra qvälln så skön.
Derför ung och glad
Båd’ i land och stad
Stämmer jag min lilla visa.

Enligt "En sjuttioårings minnen" (Carl Rupert Nyblom) sjöngs dessa verser på en norsk folkmelodi när han gick i skolan i slutet av 1830-talet:

"Den Oldbergska skolan var fördelad i klasser, efter
hvad han vill minnas i tre. I den första satt han två
terminer, vår och höst 1838: där inhämtades stafning
och innanläsning samt första grunderna i räkna och
skrifva, allt efter Oldbergs bok »Hemskolan», där
man emellanåt äfven öfvade minnet med att lära sig
åtskilliga där inströdda verser, af hvilka några äfven
sjöngos. Han minns särskildt Nyboms sång för barn,
som började så:

Jag är glad och ung, ingen sorg är tung, med varmt
hjärta kan jag sjunga.

Kärlek, hopp och tro som små änglar bo uppå barnets
späda tunga o. s. v.

Den sjöngs på en välbekant norsk folkmelodi."

På sidan 13 och överst på sidan 14 i mitt okända notfragment finns slutet av en okänd sång i käck Haydn-aktig (typ äldre tysk dans) 3/4-takt och D-dur. Texten lyder: "Står jag i dalen och ser dig på höjden, Glad såsom fågeln jag flyger dit opp, jag flyger dit opp jag flyger dit opp. O, jag vill dela den himmelska fröjden, sjunga med dig uppå Alpernas topp. Sjunga med dig uppå alpernas topp. A-a-a-a-a...."

Slutligen, på sidan 14 och 15 finns hela musiken och alla verserna till den strofiska sången "Barndomen och Sången". Tonarten är Ess-dur och den går i 2/4-takt, Andante Amorende (? ser ut att stå "Amorevde"). Textförfattare angiven som Sätherberg. Jag har gjort en avskrift (ej faksimil) av noterna, och de kan ses i form av pdf här. En modern edition som går lättare att spela och sjunga från finns att köpa genom Score Exchange


Jag har sökt på sångens namn och på Herman Sätherberg i bland annat biblioteksdatabaser - och de musikarkiv och notförteckningar som går att leta i online - utan att hitta mera information, så jag vet inte ens vilken av Sätherbergs diktsamlingar den möjligen kan komma från. Förutom de 3-4 mest kända tonsättningarna av hans dikter - "Studentsång" (musik: prins Gustaf), "Längtan till landet" (="Vintern rasat", musik: Otto Lindblad) och "Glad såsom fågeln" (musik: prins Gustaf) - har jag hittat enstaka referenser till exempel på att hans texter har tonsatts av bland andra Mathilda d'Orozco (Montgomery) Gyllenhaal, men det fanns många svenska sångkompositörer kring mitten av 1800-talet. Jag har läst vad som står om den epoken och om utgivningen av noter i verket "Musiken i Sverige", för att få idéer om vem tonsättaren skulle ha kunnat vara. Redan utan att gå till arkiven kan man sedan hitta exempel på noter från tiden genom de faksimilutgåvor av äldre svensk musik som går att beställa på nätet. Exempelsidor finns på Hans Ahlborg Musik. Men där har jag inte hittat någonting som hjälper mig att få svar på frågan om tonsättaren till "Barndomen och Sången".

v.1.
Sommarhimmel, ljusblå sky,
Stoj och lekar, rosig hy,
Mamas famn och Pappas skänker
ack med saknad än jag tänker
på den sälla barndomstid
Med sitt joller och sin frid!
Med sitt joller och sin frid!

v. 2.
Frö ur jorden växer opp
År från år med rosig knopp;
Vårsky kommer, lärka vaka
Vänder till sin äng tillbaka;
Men till barnets glada vår
Aldrig mer du återgår.

v. 3.
Blott alt längre irra vi
Från dess portar Hvad vi bli,
Hur vi öden må förbyta;
Alla blommor dem vi bryta,
Bära se'n en annan färg,
Vissnade i blad, i märg.

v. 4.
Ty de barnsliga de små
Perlor uti ögon blå,
Känslans himlatårar rinna
Hastigt undan och försvinna:
Der som källan torkat ner
Speglas ingen himmel mer.

v. 5.
Ingen sångarfågels röst
Klingar genom stormig höst:
Ulfven ryter vildt i hågen;
Dimman gråter; kalla vågen
På det stormbebodda haf
Blott sin fradga speglar af.

v. 6.
Men - i sångens sköna frid
Känner jag den fordna tid,
Känner den vid fågelns qvitter,
När i skogens ro jag sitter
Och uti den lätta vind
Torkar daggen från min kind.

v. 7.
Derför är mig sången kär;
Sångens lif en barndom är:
Derför sjung, o sångarhjerta,
Lifvets fröjd och lifvets smärta,
Tills uti en skön minut
Lifvets dickt du sjungit ut.

(Herman Sätherberg)

Uppdatering 5 april 2013: genom Visarkivets utmärkta webbfrågetjänst har jag fått hjälp att konstatera att min gissning var korrekt - musiken till den sång med samma titel och Nordblom som tonsättare som finns i deras arkiv (s. 90 i del tre av "Det sjungande Sverige" tryckt 1875) ser likadan ut som mitt exempel, fast de är från olika utgåvor. Barndomen_och_sangen_Bi_02247_090_0001.pdf

torsdag, april 02, 2009

det går inte att få copyright på recept

Idag blir det hungriga slarvmajors namnlösa favoriträtt:

Riv ett par potatisar - King Edward smakar bra - och häll margarin i en uppvärmd teflonbelagd crepepanna. En morot kan få vara med också, om man har det hemma. Spill ut potatisen i stekpannan och tryck ut den mot kanterna och platta till. Salta och vitpeppra lätt. Stek på medelvärme eller mindre, tills undersidan av kakan får vacker färg och den fortfarande råa potatisen blir nästan genomskinlig. Vänd försiktigt och stek vidare på låg värme. Lägg på resterna av gårdagens middag, som med fördel kan ha varit köttfärsröra med kokt vitkål. Så här lagar man det:

Köp lite bra och billig köttfärs. Åtminstone 300 gram, förmodligen 400. Värm en gryta eller stor stekpanna och häll i lite olivolja. Blanda kryddor i köttfärsen direkt i tråget den kom i:

Svartpeppar, salt med jod, fräscht vitlökspulver, spiskummin. Fräs färsen. Blanda ner rester av paprika- coh chilismakande creme fraiche och medelstark tacosalsa. Glöm inte en liten kartong med kokta kidneybönor. Samtidigt:

Koka upp vatten i en stor kastrull. Dela en klyfta vitkål i mindre bitar. Kanske en eller två tum breda. Koka tills kålen blir lagom mjuk. Häll av vattnet och vänd ner i köttfärsröran.

Varken bär eller brister







Kid (old poem)


















KID

Det luktar människa, säger rådjuret,
när självömkande människor
känt sig manade att ingripa till oskuldens försvar.
Vems oskuld?
Djuret vill aldrig mer se sin skapelse sedan.

Att bryta sig in i en relation -
som den mellan två vänner som känner varandra
tillräckligt för att kunna vila
i några lättjefullt utsträckta meningar i ett brev -
är lika brottsligt.
Efteråt luktar det väldigt främmande om breven.

Ljuset blöder, vätskar ur isskrapade himlar därbortom.
Rinner, kromatograferar - upp från horisonten, ner i bukten -
och spär ut sig
som en trög sockerlösning i ett glas kallt vatten.

Jag tänker en rygg, ärret på en arm, ljusspel bakom huden.
Rysningar av dunkelhet och skugga färdas
genom stenarna och ner igen,
där alla tankar liknar varann.

Minns den gyllene klarheten
när ljuset pressas in i en byggnad,
under trycket av en barvintersöndags regn
i en Tegnérlada på högslätten,
och lågorna bär ett rent flöde av mänskliga röster
som skriver kärlek till nuet på alla försiktigt målade väggar.

Hemkänslor.
Lukten av vedeld genom hela året.
Frusen jord som gör motstånd mot stövlarna.
Förkrympta och bleknade rosor mellan huset och berget.

Prasslande bladrester, fladdrande rödgula lönnbrev -
allt som händer och fötter här ovanpå jorden.

Den där kakelugnen...
Första gången såg jag den knappt.
Det blev en överraskning
att se att den var så grant dekorerad
med målningar, huvudknopp och blanka luckor,
och förstå att den, med sin lyssnande uppsyn,
hade stått där hela tiden. I detta rum
som jag betraktat som ett trångt och fantasilöst behandlingsrum.
Sedan - i drömmen - när kakelugnen
plötsligt befann sig i ett hörn av min egen usla bostad,
och den talade till mig...

Och det andra huset - det gedigna, innehållsrika,
där min lugna klokhetstid väntar -
men jag själv råkade somna i trädgården utan att våga gå in.
Planket. Den ensamma röda dörren
som stod och slog högt uppe i luften,
som en ödelagd själ efter en hjärnblödning.

Bönderna svär och gråter
när de åter kör fast med skördemaskinen
i ett rådjurskid som sökt skydd på åkern.

Jag måste ha barn och djur omkring mig för att inte dö.
Men jag vet sällan vad jag skall ta mig till med dem.
De vill alltid något annat än jag kan.

Plötsligt står jag med ett ungt fruktträd i famnen.
Rötterna är uppe. Det är mitt i vintern. Jag har inte gjort rätt.
I garaget finns räddningen.
Under sladdlampans inburade sken slår trädet ut i blått.

Så sällan man får skratta här, gråter koltrasten
som sitter i teveantennen
på taket till det Funktionalistiska slottet.
Och skatan svarar när hon har lust.

Stenväggarna stänger ute alla naturliga ljud.
Konserverar hushållsmaskinernas surr
och människornas glättiga babbel och lögner.

Klapper med halvhöga marinblå skor över nylackad parkett.
Flygeln har hårda, ostämda strängar.
Man kan inte sjunga -
bara äta och prata och flina ironiskt med munnen.

Nätterna igenom vakar de gröna digitalklockorna
på videon och mikron över de stilmässigt vanställda rummens invånare.
Ännu inga döda råttor i trossbottnarna.

Men det var så länge sedan jag hade feber vid den gatan -
så att oljepannans skakningar skrämde upp mig ur sängen på natten,
när jag drömde om eld och explosioner.
Så långt borta de spindelvävsgrå eftermiddagarna,
när bara rostad råglimpa med björnbärssylt kunde värma mig.
Men också länge sedan jag kunde öva
för revansch i biljardmatcherna.

(Maria Ljungdahl 1993-1999)

tisdag, mars 31, 2009

Litteraturförslag istället för naturporr



Tog ett par andra foton idag när jag var ute och gick i vårsolens glans och tittade på hur fint snön smälter bort. På ett ställe alldeles bredvid gångvägen och en busshållplats var det en bergvägg med torrt gräs på toppen och ingen snö alls. Dock flödade vatten ur en spricka mitt på den i övrigt torra klippan, från en dold källa av smältvatten längre upp bland radhusen. Det såg rent bibliskt ut, och porlade så fint. Naturligtvis kunde inte min usla telefonkamera göra motivet och stämningen rättvisa, utan det blev bara platt och porrigt. Alltså publicerar jag inte någon blogg med rubriken "Vatten ur klippan" (alt. "rock 'n well"), men däremot denna någon vecka äldre installation av böcker i ett fönster.

lördag, mars 28, 2009

Lycka (old poem)

Lycka


Där en viss klippa urberg
efter istid och landhöjning
bildar
nuvarande strandkant på en viss ö
strax hitom Ålands bökiga hav.

Där en ny våg av bräckvatten
ständigt
möter samma algkladdiga rand
(som isen nöter bort varje ängslig vår)
och överlämnar
samma besked till berget - kluck!
- där finns en lycka.

En av de få som biter
på mardrömmar och tvångstankar.

Man tar 1970 någonstans.
Klipper fem vågor
ur en solig dag i juli.

Kör hela sekvensen
i den inre synthen, i t ex ciss-dur
......kluck, kluck, kluck, kluck, kluck...

(tills man blundar med solgenomlysta ögonlock,
ett leende på läpparna
och näsan tryckt
mot solvarm granit.
Fötterna svalkas av sjön.
Sydostlig vind i ryggen.)

...och glömmer att
precis den sortens lycka
var möjlig
bara genom att där
fanns en stor sorg.

(Maria Ljungdahl 1985 eller 1986)

Drömmen om en lyckad flykt (old poem)

Drömmen om en lyckad flykt


I. (den strindbergska familjesynen)

Råttorna i gropen. Osynliga.
I den grävda graven
på stormarknadens parkeringsplats.
Generationer av asfalt avskalade.
Under dem ett lager marmorblock.
Än har vi inte lyft på stenen.

Skymning, kanske gryning?
Lätt snöfall, tung himmel.
Generationer av åskmoln avskalade.
Under dem ett lager marmormoln.
Ljusreklamen blinkar likgiltigt.
Än är det ganska mörkt.

Normala människor!
Overaller med kundvagnar.
Yllekappor med barnvagnar.
Affärerna har julöppet dygnet om.
Jag knäböjer vid gropen.


II. (operascen i underjorden)

Som alltid i drömmen kommer den stora
förändringen helt plötsligt!
Allt förvrängs.
Himlen faller ner.
Svart regn piskar parkeringen.
Stenarna vittrar mellan mina fingrar,
och så får jag syn på den myllrande
råttfamiljen.
Små, varma, livliga, sköra.
Varierande nyanser av grått och rosa.
Svansar!

Nu närmar sig hoten från alla håll:
rönnalléerna blir till kravallpoliser
i blanka svarta uniformer,
de alldagliga overallmännen flyger upp
som sadistiska getingar;
deras bett betyder evigt liv på jorden,
evig bundenhet.
Yllekvinnorna blir deras första offer.


III. (varje drama måste ha en biljakt)

De som klarar sig i sista sekunden
- är det jag? Nej? Jag vet inte -
kastar sig i en bil och flyr ut
mellan kravallrönnarna.
Polisen är förstås tätt i hälarna.

Himlen ljusnar betydligt.
Träden slår ut.
Asfalten är torr och ljusgrå.

Vi byter bil.
En ohyggligt snabb 50-tals-Volvo, som
antingen helt saknar färg
eller är skickligt kamouflagemålad
eller är den kanske i själva verket
i blank, rostfri plåt?

Nu har polisen inte en chans!
Vi trycker på en knapp på panelen.
Bilens raketer tänder, och
vi ökar till ljushastighet!
Inom ett ögonblick når vi vägens slut.
Ett gammalt traktorspår leder ner till sjön.

Förvandlade till sjöfåglar bökar vi oss ut
genom vassruggarna
till fritt vatten. Någon
väntar oss bakom udden.

Maria Ljungdahl 21 december 1986

söndag, mars 22, 2009

(utan titel, vid närmare eftertanke)

"Utan Hitler och kriget skulle de [elektriska musikinstrumenten] kanske ha revolutionerat hela den civiliserade världens fritidssysselsättningar och tagit död på musikautomater och andra rysliga apparater för konserverad musik."

Arthur Koestler: Pil i det blå.

fredag, mars 20, 2009

Mera opinionsdiskussion

TB repeterar gamla reflektioner från sin blogg ("Vetenskapsrådets replik i trumpetfrågan" ) i nytt inlägg i SvD med rubriken "Den som inte ser tidsandan är hemmablind". Förutom att försvara sig mot kritiken att hon inte valt rätt angreppssätt i tidigare debattinlägg i frågan, har hon denna gång inte mycket mer att säga än "Tvånget är dock en illusion. Det räcker att ett antal personer ställer sig upp så rasar dominobrickorna en efter en. Se den folkliga opinionen, som även inkluderar flertalet akademiker."

Är det detta som enligt Genus-Nytt (se länk nedan) är att "avslöja genushysterikerna med matematisk logik"?

Bloggar som kommenterar:

Tanja Bergkvist: "Varifrån kommer genusvansinnet?"

Rabiatfeminism: "Folkopinionen ett uselt argument mot förändring"

Genus-Nytt: "Tanja avslöjar genushysterikerna med matematisk logik"

--
Tidigare inlägg om detta på "Beyond Good and Atonal": "Uppdatering av debattbilden", "Ett matematiskt bevis" "Ett antal debattlänkar" och "Trumpetforskningsreplik"
--
Uppdatering 20 januari 2010: Jag följer inte längre Tanja Bergkvists blogg, så jag har inte lagt in några fler länkar till inlägg där hon eventuellt hänvisar tillbaka till debatten för snart ett år sedan. Idag såg jag dock att Copyriot har tagit upp trumpetforskningen och hur Bergkvist agerade, som ett exempel bland andra på hur en kontrovers kring nyttan med genusbegreppet ofta tar över även där den inte är helt motiverad, och gör det svårt att i media och bloggar föra en saklig diskussion om relationen mellan naturvetenskap och humaniora där olika vetenskapsgrenars perspektiv får väga in.

torsdag, mars 19, 2009

Testar internetanslutningen



(har en del problem sedan snart en vecka med att bredbandet inte fungerar som ett bredband längre - misstänker att tele2 tycker att jag övertrasserat månadens tilldelning på datatrafikresurskontot i halvtid, men sånt får man inte besked om så man kan ändra beteende, det bara händer)

lördag, mars 14, 2009

Silly stuff

"The analysis indicates that the author of
http://maljmusic.blogspot.com
is of the type:

ISTP - The Mechanics
The independent and problem-solving type. They are especially attuned to the demands of the moment are masters of responding to challenges that arise spontaneously. They generally prefer to think things out for themselves and often avoid inter-personal conflicts.

The Mechanics enjoy working together with other independent and highly skilled people and often like seek fun and action both in their work and personal life. They enjoy adventure and risk such as in driving race cars or working as policemen and firefighters."

Konstigt nog (eller inte) får jag samma resultat på den andra bloggen jag skriver i regelbundet, men en tredje av mina bloggar, som i praktiken bara återpublicerar material från de båda andra, klassificeras som en helt annan personlighetstyp (mycket mera utåtriktad!!)...

Uppdatering: eftersom det enligt kommentaren tydligen var lite fel på analyssidan häromdagen kommer här resultatet av bloggens kärlekspersonlighetstest som det skulle sett ut:

ISTP - The Mechanics
They enjoy the present moment and are usually fun and exciting to date. They are likely to "do their part" on a daily basis to make their relationships work. If they lose interest in the relationship they are very likely to just move on. They are more interested in the physical act of sex than the emotions involved. They tend to value the settings and creativity involved a lot.
Best matches: ESTJ and ENTJ


Det är alltså min blogg som har den personligheten... Privat blir det en lite annan bokstavskombination när jag gjort Myers-Briggs personlighetstypstester på nätet. Mera intuitiv...

torsdag, mars 12, 2009

diverse om integritet, teknik och copyright

http://opassande.se/index.php/2008/06/24/oversikt-over-overvakningslagar-uppdaterat/

http://opassande.se/index.php/2009/03/12/upphovsrattslagstiftning-forhindrar-innovation-och-samhallsutveckling/

Nicklas Lundblad om Heidegger, integriteten och tekniken
http://myothernotes.com/rationalgrounds/?p=98


http://www.cbc.ca/money/story/2009/01/12/publicdomain2.html


http://www.artsjournal.com/gap/2009/01/communicating-with-collective.html


måndag, mars 09, 2009

lördag, mars 07, 2009

Uppdatering av debattbilden

Länksidan om trumpet- och genusforskningen fylls på efter hand som det dyker upp något relevant.




Den lite konstigt vinklade bilden på detta okända musikinstrument (T.B. ville inte svara på min fråga om vad det var för slags instrument och vad det kallas) är hämtat från en äldre upplaga av en av de bloggar som driver den kritiska sidan av debatten. Numera finns där i stället en bild på något som tydligt kan konstateras vara en trumpet av något modernt slag.

More blog posts about gender studies (genusvetenskap)

Ett antal debattlänkar

Uppdatering, lördag:

Vetenskapsrådet svarar genom Pär Omling på kritiken i en replik på SvD:s Brännpunkt:

"I artikeln ”Vetenskap eller galenskap” (SvD Brännpunkt 28/2) påstår Tanja Bergkvist att ”genusvansinnet nått nya höjder” genom att Vetenskapsrådet utdelat ett treårigt projekt i musikvetenskap där trumpeten ska studeras ur ett genusvetenskapligt perspektiv.

Här finns flera sakfel: Vetenskapsrådet har beviljat ett individuellt postdoktorstipendium att använda till två års vistelse vid Royal Scottish Academy of Music and Drama i Glasgow, inte stöd till ett forskningsprojekt.

Ansökan är inte granskad av någon genuskommitté utan har granskats av en postdoktorkommitté med humanistisk och samhällsvetenskaplig kompetens."


----

På fredagen publicerade SvD ett inlägg på Brännpunkt med rubriken "Män styr vår bild av historien" av Birger Schlaug och ett inlägg på Synpunkt med rubriken "Okunnigt påhopp på genusstudie" av professor Boel Lindberg.

Boel Lindberg påpekar:

"En vetenskaplig studie av just trumpetarskrået har stora förutsättningar att kasta ljus över hur kvinnlighet och manlighet konstruerats och definierats i förhållande till musik och musikutövning.

Trumpetarskrået har alltsedan medeltiden och långt in i modern tid varit en extremt manlig domän. Det fick tidigt en stark ställning därför att trumpetarnas skicklighet och kunnande betydde liv eller död i alla krigiska företag. Trumpetarna blev de bäst betalda musikerna och deras förbindelse med militärväsendet befrämjade framväxten av en ytterst stöddig manskultur inom skrået. Det var i denna miljö som de klangideal och sätt att spela på instrumentet som fortfarande i dag har hög status utvecklades.

Det Tanja Bergkvist raljant kallar ”misstänkt genusspecifika klanger” har en högst påtaglig bakgrund: krig och militär makt. Och historien är fortfarande i dag levande som tonbildningsideal för nya adepter på trumpet."



Andra länkar till debatten som officiellt startade i SvD för en vecka sedan (forskningsansökan diskuterades av en blogg och senare på debattforumet Flashback redan i början av januari):

Tanja Bergkvist: "Vetenskap eller galenskap", "Genustrumpeten åter på tapeten", "Trumpetdebatten tar visst aldrig slut" och "Vetenskapsrådets replik i trumpetfrågan"

Jacob Derkert: "Genusperspektiv, vetenskap och ideologi"

Helena Duroj: "Genustrumpet"

Syster Dyster: "Så räknar de antifeministiska matematikerna"

David Gottlieb: "Fagott"

Herr Klokboks Kollektion: "Matematisk antifeminism"

Patrik Lindenfors: "Könens matematik" och "Schlaug missar det specifika i sitt försvar av det generella"

Lars Lundqvist: "Genus i musikforskning"

The real Mymlan: "Trumpetforskning med genusperspektiv"

Birdseed's tunedown (Johan Palme): "Crazy Trumpet Fun"

Birger Schlaug: "Ironisera gärna över trumpetforskning"

Karin Sennefelt: "Humanist javisst" och "Okunnigt påhopp på genusstudie"

Självgod och bitter: "Debatt kring vetenskaplighet och Trumpet-anslag"

Staffan Strömbäck: "När det inte är egna pengar"

Stefan Stenudd: "Klart att trumpeten är maskulin!"

En trebarnsmammas vardag: "Jomen eller hur?"

Trollhare: "Trumpet svar på tal om genus"

Tysta tankar: "Genusvetarhatet på Svenska Dagbladet"

Eva Westerberg: "Genusspecifika toner hos trumpeten"

Anders B Westin: "Att göra kön - Trumpeter och badhustider"


Tidigare inlägg om detta på "Beyond Good and Atonal": "Ett matematiskt bevis" och "Trumpetforskningsreplik"

Senare inlägg: "Mera opinionsdiskussion" och "Uppdatering av debattbilden"